Huvudbudskap

• LKoncentrationerna av växthusgaser i atmosfären fortsätter att stiga och utsläppen av fossila bränslen ligger nu över pre-pandeminivåerna efter en tillfällig minskning på grund av nedstängningar i samband med covid-19-pandemin 2020 och 2021.
• De senaste åren har det varit rekordhöga temperaturer och havsvärme. Om man ser framåt, finns det en 48% chans att, under minst ett år under de kommande fem åren, den årliga medeltemperaturen tillfälligt kommer att vara 1,5 °C högre än 1850-1900.
• Löften om utsläppsminskningar är otillräckliga för att uppnå Parisavtalet. Förstärkta åtgärder behövs för att förhindra den fortsatta uppvärmningen som ökar sannolikheten för irreversibla förändringar i klimatsystemet, så kallade tippningspunkter.
• Miljarder människor runt om i världen är utsatta för klimatförändringarnas effekter. Städer – ansvariga för upp till 70 % av de mänskliga utsläppen – kommer att möta ökande socioekonomiska effekter och världens mest utsatta befolkningar kommer att drabbas hårdast, vilket redan har setts i samband med de senaste extrema väderhändelserna.
• Anpassning är avgörande för att minska riskerna för klimatpåverkan. Tidiga varningssystem kan rädda liv, minska förluster och skador, bidra till att minska risken för katastrofer och stödja klimatanpassning.

Atmosfäriska växthusgaskoncentrationer

WMO Global Atmosphere Watch

• Koncentrationerna av de viktigaste växthusgaserna fortsatte att öka under 2021 och första halvåret 2022.
• De totala utsläppsminskningarna 2020 hade inte någon väsentlig inverkan på den årliga ökningen av atmosfärens koncentrationer av långlivade växthusgaser.
• Biosfärens roll som kolsänka för att uppnå kolneutralitet skulle förstås bättre om den stöddes av mer robusta atmosfäriska observationer.

Globala utsläpp och budgetar för växthusgaser

Global Carbon Project

• De totala antropogena koldioxidutsläppen (CO₂) uppskattades till 38,0 gigaton CO₂ per år (GtCO₂ år) 2020, med en preliminär uppskattning på 39,3 GtCO₂ för år 2021
• Preliminära data visar att de globala CO₂-utsläppen 2022 (januari till maj) är 1,2 % över de nivåer som registrerades under samma period 2019 (före pandemin)

Tillståndet i det globala klimatet: 2018–2022

World Meteorological Organization

• Den femåriga genomsnittliga globala medeltemperaturen för 2018–2022 var 1,17 ± 0,13 °C över genomsnittet från 1850–1900, vilket gör den till den fjärde varmaste 5-årsperioden någonsin efter 2016–2020, 2015–2019 och 2017–2021.
• ”Ocean Heat Content”, som är mätningen av hur mycket värme som lagras i havet, var för 2018-2022, högre än någon annan 5-årsperiod.
• Den genomsnittliga utbredningen av havsisen i Arktis år 2018–2022 var under långtidsgenomsnittet 1981–2010 och Antarktis
  nådde sin lägsta eller näst lägsta minsta havsisutbredning någonsin (enligt olika datakällor).

Globala klimatförutsägelser: 2022–2026

Met Office, UK / WMO / World Climate Research Programme (WMO/International Science Council/IOC-UNESCO)

• Det finns en nästan 50 % sannolikhet att åtminstone ett av åren från 2022–2026 tillfälligt kommer att överstiga uppvärmningen med 1,5 °C över förindustriella nivåer (genomsnitt 1850–1900)
• Det finns en sannolikhet på 93 % att minst ett år mellan 2022 och 2026 kommer att vara varmare än det varmaste året som registrerats (2016) och att den femåriga medeltemperaturen för 2022–2026 kommer att vara högre än den för 2017–2021.
• Det finns en ökad sannolikhet för blötare förhållanden i Sahel, norra Europa, Alaska och norra Sibirien och för torrare förhållanden över Amazonas från maj till september under de kommande fem åren (2022–2026)

Utsläppsgap

UN Environment Programme

• Nya nationella begränsningslöften för 2030 (från och med den 4 november 2021) visar vissa framsteg mot att minska utsläppen av växthusgaser (GHG), men deras sammanlagda effekt på de globala utsläppen är otillräcklig för att uppfylla målen i Parisavtalet.
  Ambitionen för dessa nya löften måste vara fyra gånger högre för att komma på rätt spår för att begränsa uppvärmningen till 2 °C och sju gånger högre för att komma på rätt spår till 1,5 °C

   

• Den globala uppvärmningen under det tjugoförsta århundradet (år 2000-2100) beräknas vara begränsad till 2,8 °C (intervall: 2,3–3,3 °C, 66 % sannolikhet), förutsatt en fortsättning av nuvarande policy, eller 2,5 °C (intervall 2,1–3,0) °C, 66 % sannolikhet) om nya eller uppdaterade (villkorade och ovillkorliga) utfästelser genomförs fullt ut.
• Om den fullständiga implementeringen av alla netto-nolllöften och tillkännagivanden hittills inkluderas i bedömningen, utöver de uppdaterade ovillkorliga och villkorade nationellt bestämda bidragen (NDC), beräknas den uppskattade uppvärmningen under det tjugoförsta århundradet begränsas till 2,1 °C (intervall: 1,9–2,3 °C) respektive 1,9 °C (intervall: 1,9–2,2 °C), med 66 % sannolikhet.

Tippningspunkter i klimatsystemet

WMO / World Climate Research Programme
(WMO/International Science Council/IOC-UNESCO)

• Viktiga tippningspunkter inkluderar förändringar i Atlantic Meridional Overturning Circulation, smältning av polarisar, migration av storskaliga väder- och klimatmönster, uttorkning av Amazonas regnskog eller störningar av stora vädersystem, som monsunen.
• De kombinerade effekterna av högre temperaturer och luftfuktighet under heta perioder i vissa regioner kan nå farliga nivåer under de närmaste decennierna, vilket kan leda till fysiologiska tippningspunkter eller trösklar över vilka mänskligt arbete utomhus inte längre är möjligt utan teknisk hjälp.
• Ytterligare forskning om tippningspunkter kommer att vara avgörande för att hjälpa samhället att bättre förstå kostnaderna, fördelarna och potentiella begränsningarna av klimatbegränsning och anpassning i framtiden.

Klimatförändringar och städer

Urban Climate Change Research Network

• Städer – hem för 55 % av världens befolkning, eller 4,2 miljarder människor – är ansvariga för upp till 70 % av de mänskliga utsläppen och är också mycket sårbara för effekterna av klimatförändringar.
• Klimatförändringarna i städerna kommer att leda till ökade mängder kraftig nederbörd, accelererad havsnivåhöjning, förvärrade akuta och kroniska kustöversvämningar, torka, högre än genomsnittliga årstemperaturer och extrema värmehändelser, vilket kommer att förvärra socioekonomiska utmaningar och ojämlikheter.
• Städer har en viktig roll i att ta itu med klimatförändringarna genom att implementera inkluderande, brådskande och uppskalade åtgärder och öka anpassningsförmågan för miljarder stadsinvånare på sätt som bidrar till att uppnå målen för hållbar utveckling (SDG) och gynnar landsbygdssamhällen.

Extrema väderhändelser och socioekonomiska effekter

WMO WorldWeather Research Programme

• Antalet väder-, klimat- och vattenrelaterade katastrofer har ökat med en faktor fem under de senaste 50 åren, vilket i genomsnitt orsakat 202 miljoner USD i förluster dagligen.
• Extrema väderhändelser orsakar långvariga socioekonomiska effekter, särskilt i de mest utsatta samhällena, som ofta är minst utrustade för att reagera, återhämta sig och anpassa sig
• År 2022 bidrog mänskliga orsakade klimatförändringar ytterligare till betydande ekonomiska och mänskliga förluster i samband med kraftiga regn och extrema värmehändelser runt om i världen.

Tidiga varningssystem: Stödjer anpassning och katastrofriskminskning

WMO / UN Office for Disaster Risk Reduction

• Tidiga varningssystem räddar liv, minskar förluster och skador, bidrar till katastrofriskminskning och stöder klimatanpassning.
• Mindre än hälften av alla länder i världen har rapporterat förekomsten av Multi-Hazard Early Warning Systems (MHEWS), med täckning särskilt låg i Afrika, de minst utvecklade länderna och små östater.
• Att säkerställa att alla på jorden skyddas av MHEWS kommer att kräva samarbete mellan olika aktörer och innovativa finansieringslösningar.