Cirkulär Ekonomi
Uppdaterad 2021-01-26
En cirkulär ekonomi säkerställer materialtillgången och har mycket lägre belastning på jordens ekosystem jämfört med den linjära ekonomiska modellen.
Principerna för en cirkulär ekonomi har på kort tid blivit en drivkraft för innovation av nya lösningar och modeller.
Biosfären
”Livet,Ekosystemen
och naturen”
Biosfären omfattar allt liv på planeten, alla levande organismer och ekosystem, jorden, vattnet och atmosfären.
I biosfären är allt sammankopplat i komplexa kretslopp. (”slutna”) Det enda externa tillskottet och drivkraften är energi från solen. Det enda överskottet är värme och ett långsamt ”utbyte” med litosfären.
Människan har ändrat detta genom att bryta upp och förstöra/förändra kretslopp, överutnyttja, förändra koncentrationen av olika ämnen (t.ex. CO2, NOx), nedsmutsning, mekanisk undanträngning o.s.v.
(Enligt WWF:s Living Planet Report, utnyttjar vi för närvarande mer än164% av planetens förnyelsebara kapacitet.)
Litosfären
”Jordskorpan, Mineraler,
fossila bränslen etc.”
Litosfären kan definieras ungefär som; ”jordens skorpa och övre del av manteln”. Material från litosfären överförs ”normalt” till biosfären främst via erosion och vulkanutbrott. Samtidigt överförs materia från biosfären till litosfären mycket långsamt främst genom sedimentering och mineralisering.
Människan har ändrat detta genom storskalig mineralutvinning t.ex. gruvdrift och konstgödselutvinning, utvinning av fossila bränslen och mekanisk påverkan.
(Ex: Fossila bränslen som skapats genom sedimentation under miljontals år utvinns på några få decennier och överförs i bio- och teknosfären)
Teknosfären
”Mänsklig teknisk aktivitet och den
tekniskt modifierade miljön”
Teknosfären är människans egna ”bubbla”. Den utgörs av allt som är skapat och producerat av mänskligheten;
Byggnader, vägar, broar, maskiner, fordon, möbler, alla tekniska prylar etc.
Till skillnad från biosfären och litosfären är teknosfären, som den ser ut idag, inget kretslopp utan ett i huvudsak linjärt flöde.
Utvinn – Producera – Konsumera – Släng
Cirkulär ekonomi handlar mycket om att förändra teknosfären till ett slutet kretslopp och återställa en hållbar interaktion med de övriga sfärerna.
(I ett kretslopp finns inget avfall.)
Tekniskt kretslopp
Det tekniska kretsloppet är idag inte något kretslopp, det är i huvusak ett linjärt flöde ”Utvinn – Producera – Konsumera – Släng”.
Studier utförda av Ellen MacArthur foundation och McKinsey visar att idag går ca 95% av de tekniska produkternas material- och energivärde förlorat efter första användningscykeln. Främst beror det på att så liten andel återcirkuleras (5%), men till stor del beror det också på att många olika ämnen och produkter är sammansatta eller mixade så att produkter/komponenter/ämnen endast kan återföras i ”lågvärdiga” användningsområden.
Effekten blir att dessa produkter/ämnen kontinuerligt måste ersättas med jungfruliga råvaror.
Den cirkulära ekonomin strävar efter att minimera/eliminera dagens linjära flöde och ersätta det med kretslopp som efterliknar naturen.
Den så kallade avfallstrappan eller avfallshierarkin verkar inte alls ha fungerat som den var tänkt…
Det är, och har varit, alldeles för ”enkelt” och ekonomiskt fördelaktigt att ”gå hela vägen ner” – att deponera eller bränna upp resurser istället för att återcirkulera.
Kanske borde den ritas om och döpas om – namnet i sig ”Avfallstrappan” signalerar ju någon form av ”oundvikligt” linjärt flöde och destination… Blogginlägg – Här
Biologiskt Kretslopp
Det biologiska kretsloppet motsvarar det vi kallar biosfären. (se nedan)
Före industrialismens intåg var det mänskliga samhällets påverkan på biosfären i en skala som kretsloppen kunde hantera – vi var en liten befolkning på en stor planet.
I takt med att industrialiseringen, befolkningstillväxten och konsumtionssamhället i det närmaste ”exploderat” – The Great Acceleration – framförallt från 1950-talet och framåt, så har många kretslopp och näringskedjor utsatts för väldigt stor påverkan. För vissa har de planetära gränserna redan överskridits – Planetary boundaries, Stockholm Resilience Centre
Den cirkulära ekonomin strävar efter att reducera (om möjligt återställa) vår påverkan på dessa kretslopp och näringskedjor till en nivå som biosfären kan hantera.
Tänk efter före…
En ”central” princip i cirkulär ekonomi är att produkter/material måste designas med förutsättningen att avfall inte existerar. Man måste redan från början planera för hur olika produkter, komponenter och ämnen skall kunna återföras i kretsloppet. Om t.ex. papper skall kunna ”rötas/komposteras” efter sin primära användning, så måste ev. tryckfärg vara helt fri från gifter, alternativt kunna avlägsnas från papperet innan rötning – annars kan inte rötslammet återföras i det biologiska kretsloppet. I det tekniska kretsloppet måste på motsvarande sätt produkter antingen kunna recirkuleras i sin helhet (t.ex. glasflaskor) eller kunna plockas isär så att ingående komponenter/ämnen kan återanvändas, recirkuleras eller återföras i andra kretslopp.
Systematiskt läckage är ”medvetet eller omedvetet” skapade processer, metoder eller andra typer av incitament som leder till att materia och ämnen förs ut ur kretsloppen eller koncentreras i en omfattning och på ett sådant sätt som inte de naturliga kretsloppen kan hantera/absorbera.
(T.ex. förbränning av fossila bränslen, övergödning, avfallsdeponi, storskalig avfallsförbränning, monokulturer, utarmning av odlingsmark, olika typer av gifter…)
Ett annat ”exempel” kan vara när en process/metod tillämpas idag och den medför att t.ex infrastruktur eller beteende skapas ”nedströms”, som sedan blir tekniskt eller ekonomiskt avhängigt av att ett kontinuerligt flöde/läckage upprätthålls. (T.ex. värme-/energiförsörjning baserad på avfallsförbränning, billiga flygresor-/transporter som vänjer människor vid ohållbara semester- och resebeteende som sedan kan vara mycket svåra att förändra…o.s.v.)
Systematiskt läckage kan dessutom vara kopplat till ekonomiska incitament som på olika sätt motverkar innovation av alternativa hållbara lösningar.
– Cirkulära principer –
Designa bort avfall och föroreningar
Avfall och föroreningar är till stor del ett resultat av vårt sätt att utforma saker.
Avfall och föroreningar är inte ”ett olycksfall i arbetet” utan en konsekvens av beslut som fattas i designfasen, där cirka 80% av miljöpåverkan bestäms.
Genom att ändra vårt tänkesätt för att se avfall som ett designfel och utnyttja nya material och tekniker kan vi se till att avfall och föroreningar inte skapas.
Håll produkter och material i användning
Vi behöver bygga en ekonomi som använder saker snarare än att använder upp dem.
Vi kan inte fortsätta att slösa bort resurser. Produkter och material måste hållas kvar i ekonomin.
Vi kan designa produkter och komponenter så att de kan återanvändas, repareras och omtillverkas.
Men att få saker att vara för evigt är inte den enda lösningen. När det gäller produkter som mat eller förpackningar bör vi kunna återföra materialen i kretsloppet så att de inte hamnar på deponi eller bränns upp.
Regenerera naturliga system
Vi måste inte bara skydda, utan också förbättra miljön aktivt.
I naturen finns inget avfall. Allt är mat för något annat – ett blad som faller från ett träd matar skogen o.s.v.
Istället för att bara försöka göra mindre skada måste vi sträva efter att göra gott.
Genom att återföra värdefulla näringsämnen till jorden och andra ekosystem kan vi förbättra våra naturresurser.
Metoder & Initiativ
I takt med att den cirkulära ekonomin vinner mark utvecklas också olika metoder, verktyg, hjälpmedel etc. Ellen MacArthur foundation och Cradle to Cradle är två ledande organisationer som driver olika initativ för att sprida och snabba på förändring. Cradle to Cradle har även ett certifieringssystem för produktcertifiering Cradle to Cradle Products Innovation Institute.
Även inom EU finns ett prioriterat initiativ för cirkulär ekonomi. Svenska Tillväxtverket har också skapat en delegation för cirkulär ekonomi.
Ellen MacArthur foundation
Ellen MacArthurs stiftelse arbetar med näringsliv & myndigheter – Analyser, insikter, systemiska initiativ, utbildning och kommunikation för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi.
Cradle to Cradle®
är ett koncept för hållbarhet med fokus på helhet, innovation och kvalitet, framtaget av kemiprofessorn Michael Braungart och arkitekten William McDonough.
Allt som kallas Cirkulär ekonomi är inte Cirkulär ekonomi…
Begreppet cirkulär ekonomi har blivit alltmer nyttjat, för att inte säga ”utnyttjat” i olika företags marknadsföring och andra sammanhang.
På uppdrag av Naturvårdsverket har Dennis Pamlin och Madeleine Enarsson undersökt hur olika tolkningar av cirkulär ekonomi resulterar i olika strategier för hållbarhet. (Rapport: ISBN 978-91-620-6906-3, Dec. 2019)
Länk till rapporten, på engelska, finns HÄR – eller genom att klicka på bilden.
Nedan finns en översättning av rapportens ”Summary”:
Sammanfattning av rapporten
Denna rapport undersöker olika sätt att förstå sambandet mellan affärsmodellinnovation och en cirkulär ekonomi. Målet är att ge vägledning för företag, intraprenörer i företag och organisationer som arbetar med cirkulär ekonomi, och att ge en struktur för att förstå mycket olika tillvägagångssätt och deras resultat.1
Låt oss inledningsvis kostatera att förhållandet mellan affärsmodellinnovation och cirkulär ekonomi är komplext och snabbt föränderligt, eftersom både ”affärsmodellinnovation” och ”cirkulär ekonomi” kan tolkas på flera sätt och utvecklas snabbt.
Å ena sidan är det uppenbart att vi måste flytta bort från linjära materialflöden i samhället mot mer cirkulära flöden. Å andra sidan är det också uppenbart att sättet som vissa ohållbara företag, från snabbmodeföretag till bilföretag, använder en inkrementell tolkning av konceptet cirkulär ekonomi, avleder konversationen bort från deras ohållbara affärsmodeller.
Det som dessa ohållbara företag kallar cirkulär ekonomi är ofta återvinningssystem som egentligen bara är stegvisa förbättringar av fundamentalt ohållbara affärsmodeller. Detta är problematiskt, eftersom det undergräver idén om cirkulär ekonomi som ett meningsfullt verktyg för hållbarhet.
Ännu mer problematiskt är det faktum att detta PR-drivna arbete ofta resulterar i situationer då media, konferenser och till och med beslutsfattare och forskare ignorerar och gör mindre företag med verkligen hållbara affärsmodeller osynliga.
Till och med åtgärder och initiativ som många företag och regeringar kallar cirkulära har blivit avslöjade som ohållbara när bl.a Kina, som tidigare var den globala dumpningsplatsen för ”återvunnen” plast, förbjöd import av plastavfall.2 Men samma problem har funnits länge där så kallade ”återvinnings-program” handlar om att samla avfall i de rika länderna och sedan exportera det till fattiga länder. E-avfall till Afrika är förmodligen det mest diskuterade problemet.3
Parallellt finns det en växande grupp företag som tittar på nya affärsmodeller som är hållbara i global skala och där fokus ligger på resurseffektivitet och cirkulära flöden som skulle vara hållbara i en jämnlik värld med 9-11 miljarder människor. Dessa företag är ofta små och utan PR-budget.
Många konsulter, journalister, akademiker och beslutsfattare använder PR-budgetar från företag med ohållbara affärsmodellerna för olika initiativ.
Det är förmodligen anledningen till att vi ser företag som sysslar med fossila bränslen, snabbmatföretag, snabbmodeföretag och andra med fundamentalt ohållbara affärsmodeller presenteras i media och på konferenser som ”hållbarhetsledare”.
Kombinationen av olika förhållningssätt från företag när det gäller hållbarhet och olika tolkningar av begreppet cirkulär ekonomi har resulterat i en situation där väldigt olika lösningar marknadsförs under flaggan ”cirkulär ekonomi”. Lösningarna sträcker sig från försök att märka inkrementella återvinningsförbättringar av befintliga produkter som viktiga, till en omprövning av hur samhället är organiserat för att säkerställa en rättvis övergång till ett hållbart ekonomiskt system med en Half-Earth4-vision.
Under den industriella eran har mest fokus varit på att lägga till teknologier för att hantera problem utan att grundläggande förändra hur lösningar tillhandahålls. Med den fjärde industriella revolutionen har detta förändrats, och alla sektorer upplever nu olika nivåer av störningar/avbrott.
Lösningar inom musikindustrin brukade fokusera på hur det fysiska mediet (t.ex. CD-skivor) kunde förbättras, men digitaliseringen gjorde det möjligt att tillhandahålla musik på fundamentalt nya sätt som inte ens krävde ett fysiskt medium.
För närvarande kan liknande ”spänningar” ses på många områden. Till exempel är mycket av fokuset på mobilitetsområdet fortfarande på att förbättra det fysiska huvudmediet för mobilitet (t.ex. bilar) och hur de kan återvinnas. Men sätten på vilka bilar kan användas håller på att förändras i grunden (genom delning och automatisering). Ännu mer störande är att mycket av de fysiska behoven av mobilitet kan elimineras genom digitalisering (distansarbete, 3D-utskrifter, smart stadsplanering etc.) Vad ett lämpligt fokus är, vilka verktyg som ska användas, vilken kompetens som behövs och vilken tidshorisont som är lämplig är nu inte längre lika tydlig som tidigare.
Den nuvarande komplexiteten gör det viktigt att klargöra vilken typ av innovation som främjas och för vad. För att fånga olika nivåer av teknikinnovationer och olika nivåer av affärsmodellinnovation kan en innovationsmatris användas, se bild 1 nedan. En sådan matris hjälper också till att identifiera olika kombinationer av teknik- och affärsmodellinnovation.
—————————————–
1 This paper was financed by the Swedish Environmental Protection Agency and written as a contribution for a project about circular economy with the focus on plastic in providing nutrition/health. For more information: RE:Source and the Swedish Environmental Protection Agency (2018): https://kompetens-resource-sip.se/ wp-content/uploads/2019/01/RESource-innovationst%C3%A4vling-English-version.pdf. Dennis Pamlin and Madeleine Enarsson are the authors of this report. Valuable contributions were provided by: The participating companies, Eva Dalenstam, Jonas Enebro, Lena Stig, Evalena Blomqvist, Anders Wijkman, Sashin Joshi, Gustav Hedström, Magnus Hedenmark, Mathis Wackernagel, Nette Kirkegaard and many more.
2 Katz, Cheryl (2019, March 7): https://e360.yale.edu/features/piling-up-how-chinas-ban-on-importing- waste-has-stalled-global-recycling
3 Katz, Cheryl (2019, March 7): https://e360.yale.edu/features/piling-up-how-chinas-ban-on-importing- waste-has-stalled-global-recycling, Ottaviani, Jacopo (n.d.): https://www.spiegel.de/international/tomorrow/electronic-waste-in-africa-recycling- methods-damage-health-and-the-environment-a-1086221.html
4 Half-Earth: The idea that if we protect half of the global surface, the fraction of species protected will be 85%, or more. At one-half and above, life on Earth enters the safe zone. Half-Earth can be seen as an ethical starting point for how humanity can live in harmony with nature where nature has an intrinsic value. For more information see: Half-Earth Project, website (2019): https://www.half-earthproject.org/ discover-half-earth/
