Circularity Gap Report

Uppdaterad: 2024-12-05

Under 2017 insåg Circle Economy det akuta behovet av att noggrant mäta den cirkulära ekonomin. Hittills har det inte funnits någon global baslinjemätning på det cirkulära tillståndet i vår värld eller tillgängliga data för att verkligen förstå hur vi effektivt kan gå mot cirkularitet eller övervaka framsteg.

Det är därför som, i januari 2018, den första Circularity Gap-rapporten publicerades under World Annual Forum i Davos. Denna första rapport fastställde att vår värld bara är 9,1 % cirkulär, vilket medför en enorm cirkularitetsklyfta. Det gav också ett ramverk och faktabas för att mäta och övervaka framstegen med att överbrygga den globala cirkularitetsklyftan. I januari 2019 lanserades den andra upplagan av Circularity Gap Report, som upprepade att vår globala ekonomi har fastnat i bakvänd riktning och därmed sviker mänskligheten och planeten.

Idag har Circle Economys ansträngningar att mäta den cirkulära ekonomin vuxit till Circularity Gap Reporting Initiative. Initiativet levererar ett årligt globalt cirkularitetsmått som mäter tillståndet i världsekonomin och identifierar nyckelfaktorer för övergången till global cirkularitet. Den ger också insikter i cirkularitetsklyftan för enskilda länder och sektorer. För att förbättra analysen och rekommendationerna för alla Circularity Gap-rapporter kommer Initiativet att bilda en Global Data Alliance fokuserad på att använda data som en kraft för det goda.

Initiativet kommer att fortsätta att sammanföra globala, tvärsektoriella intressenter från akademin, företag, icke-statliga organisationer och regeringar för att samla in, utvärdera och godkänna den auktoritativa årsrapporten.

thefuture, Resurs, Circularity Gap Report_2024

EN HALV BILJON TON AV JUNGFRULIGA MATERIAL, VÅR VÄRLD ÄR ENDAST
7,2 % CIRKULÄR.

Under de sex åren mellan rubrik-alstrande konferenser i klimatkalendern förbrukade den globala ekonomin en halv biljon ton jungfruligt material.

Det betyder att mellan COP25 i Paris, 2015, där Parisavtalet avtalades, och COP26 i Glasgow, 2021, utvanns 70 % mer jungfruligt material än vad jorden hållbart och säkert kan fylla på.

Detta kan inte fortsätta – vi har bara en planet.

RÅVARUUTVINNINGEN OCH ANVÄNDNINGEN ÖKAR ÅR FÖR ÅR

På bara 50 år har den globala råvaruanvändningen nästan fyrdubblats – den överträffar befolkningstillväxten. 1972,
när Club of Romes rapport ”Limits to Growth” publicerades, konsumerade världen 28,6 miljarder ton.

År 2000 hade detta gått upp till 54,9 miljarder ton och
2022 översteg det 100 miljarder ton.

Vår linjära, ”take-make-waste”, ekonomi förbrukar mer än 100 miljarder ton
material per år och slösar bort över 90 %

Ökande avfallsmängder åtföljer den snabba accelerationen av konsumtionen: i slutändan går över 90 % av allt material som utvinns och används till spillo. Eller, på baksidan, bara 7,2 % tar sig tillbaka till vår ekonomi.

Och det blir värre: Från en global cirkularitet på 9,1 % 2018 har den minskat till 7,2 % 2022.

thefuture, Resursförbrukning_2023(Sankey)

NYCKLARNA FÖR ÖVERGÅNG MOT EN CIRKULÄR EKONOMI

Nu när vi har utforskat de olika typerna av material som kommer in i ekonomin varje år kan vi börja se var de olika principerna för cirkulär ekonomi kan tillämpas i vår socioekonomiska metabolism: vi kan designa olika ”materiallager” som byggnader, infrastruktur, maskiner och fordon till att vara rika resursgruvor för framtiden, och designa tillverkade varor och förbrukningsvaror som ska recirkuleras och göras regenerativa. Dessutom måste fokus också ligga på att få ut mer värde av färre material. Att uppnå målen för en cirkulär ekonomi – minimera materialanvändning, återskapa
planeten och förebyggande av materiella förluster – kan göras genom fyra nyckelstrategier, baserade på arbetet av Bocken et al. (2016):

1. MINSKA: Använd mindre

Snåla strategier minskar material- och energianvändningen. För närvarande är materialanvändningen mycket ineffektiv ; vi kan leverera liknande sociala resultat genom att till exempel använda mycket mindre och fasa ut fossila bränslen. Det betyder inte att ha det sämre, utan snarare fokusera på att använda material effektivt: tänk på att cykla istället för att köra bil, äta mindre kött och bo i ett utrymme som passar dina behov. Att använda mindre är en kärna i den cirkulära ekonomin – men för närvarande överskrids tröskeln för hållbar konsumtion, 8 ton per person, med 1,5 gånger.

2. LÅNGSAMT: Använd längre

Långsamma strategier syftar till att hålla material i bruk så länge som möjligt, till exempel genom design för hållbarhet och reparerbarhet. En mer cirkulär ekonomi är också långsammare: material, komponenter och produkter – och till och med byggnader och infrastruktur – som vi låser som materiallager är gjorda för att hålla. Detta kommer att sänka efterfrågan på material på lång sikt, och i huvudsak bidra till att minska resursflödena.

3. REGENERERA: Gör förnyelsebart

Regenereringsstrategier fasar ut farliga eller giftiga material och processer och ersätter dem med regenerativa biomassaresurser. En cirkulär ekonomi syftar till att efterlikna naturliga kretslopp – genom att till exempel gå över till mer regenerativa jordbruksmetoder – samtidigt som den maximerar andelen cirkulär biomassa som kommer in i ekonomin. Regenerering kan ske både på systemnivå (genom att designa regenerativa processer) och på produktnivå (genom att t.ex. byta syntetiskt till organiska gödselmedel).

4. CIRKULERA: Använd igen

Cirkulära strategier syftar till att cirkulera och återanvända material till sitt högsta värde: de maximerar volymen av sekundära material som kommer in i ekonomin igen, vilket i slutändan minimerar behovet av nya materialinsatser och minskar därför också flödena. Naturligtvis kommer jungfruliga material alltid att behövas till en viss grad: alla material bryts ned och kan inte cirkuleras i det oändliga, använder energi och kräver blandning med jungfruliga material för att bibehålla styrka och funktionalitet.

21 CIRKULÄRA LÖSNINGAR FÖR VARJE
FÖRETAG, STAD OCH NATION

CGR-analysen kopplar resursanvändning och växthusgasutsläpp till viktiga samhälleliga behov och önskemål – hur vi äter, rör oss och lever – så att vi kan formulera kraftfulla lösningar som gör det möjligt för oss att försörja den globala befolkningen inom planetens hälsosamma gränser. Men för att veta hur man kan minska materialanvändningen och de globala utsläppen av växthusgaser måste vi veta var de kommer ifrån.