CarbonCloud
Klimatfotavtryck i livsmedelskedjan
Matproduktionen står för ca 25% av de globala koldioxidutsläppen.
CarbonCloud kartlägger och beräknar koldioxidutsläppen i hela leverantörskedjan för en lång rad olika livsmedel.
Det Göteborgsbaserade företaget grundades 2017 av David Bryngelsson (Phd) och Fredrik Hedenus (Phd, Professor) efter att under lång tid bedrivit forskning inom området.
”Vi gör klimatavtrycksberäkningar för livsmedelsproducenter, insikter om var man kan förbättra och transparens för konsumenterna genom förpackningsetiketter. Vetenskapen är svår, produkten är enkel. Vi bygger ett globalt nätverk av klimatberäkningar – förbättra en beräkning, och de andra reagerar.”
CarbonCloud är baserad på en biofysisk modell som har utvecklats under mer än 20 år av vetenskapliga strävanden. Modellen beräknar snabbt klimatfotavtryck genom hela livsmedelskedjan med högsta noggrannhet.
ClimateHub
ClimateHub är CarbonClouds databas där man kan söka efter klimatfotavtrycket för mängder av olika livsmedel. All information är transparent och spårbar ner på en väldigt detaljerad nivå. Man kan söka efter uppgifter genom hela leverantörskedjan. Man kan också söka på olika ”marknader”, olika ”organisationer” (även klimatberäkningar gjorda av andra leverantörer finns sammanställda) och olika ”skeden” i leverantörskedjan.
För produkter beräknade och verifierade av CarbonCloud garanterar de att kan redovisade värden kan jämföras med alla andra livsmedelsprodukter med en gemensam måttstock, på en växande gemenskap av klimatavtryck.
CarbonCloud tillhandahåller även en rad tjänster för olika intressenter inom livsmedelsindustrin och även en API där olika användare kan integrera deras verifierade data i egna applikationer.
Se t.ex Financial Times artikel om märkning av klimatfotavtryck på livsmedel.
Huvudkategorier i leverantörskedjan
Jordbruk
Jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser genom biologiska markorganiska processer, gödselhantering, enterisk jäsning och kolläckage från organiska jordar. Det finns också utsläpp från användning av fossila bränslen i maskiner och produktion av insatsvaror som konstgödsel och bekämpningsmedel. Slutligen finns det förbrukningen av fossila bränslen och el på gården för torkning och andra processer. De i särklass viktigaste växthusgaserna från jordbruket är dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och koldioxid (CO2).
Bearbetning
De flesta livsmedelsprodukter har genomgått någon form av bearbetning. Det kan vara rengöring, uppvärmning, kylning, torkning, blandning, sterilisering, jäsning eller många andra saker. Dessa processer förbrukar vanligtvis naturgas, biogas, olja och/eller elektricitet. Viss bearbetning kräver också användning av kemikalier.
Transport
Att transportera gods på vatten är vanligtvis mycket klimateffektivt per km, eftersom containerfartyg fraktar enorma laster i låga hastigheter med liten bränsleförbrukning. Över land används fossildrivna lastbilar ofta för längre sträckor, vilket ökar klimatavtrycket. Tåg, där det är möjligt, liknar containerfartyg genom att de flyttar stora mängder gods med låga klimatbelastningar, särskilt om de är eldrivna. Flygplan används för vissa färska livsmedel som konsumeras långt borta från där de produceras. Detta är det mest energikrävande transportsättet per km.
Lagring
I lager förbrukas energi främst till belysning, uppvärmning, kyla och ventilation. I kyllager bidrar läckage av köldmedier till klimatförändringen eftersom dessa är kraftfulla växthusgaser.
Förpackning
Energi och råvaror som används vid förpackning av produkter längs produktionskedjan.
Fossila resurser
Ingredienser som använder material innehållande kol som har utvunnits från berggrunden. Inkluderar olja, kol och liknande.
Okategoriserat
Alla aktiviteter som inte kan hänföras till någon annan kategori. Detta inkluderar tillverkning av ingredienser där stegen ”jordbruk” och ”förädling” inte går att särskilja.
