Det här förändrar ALLT!

Ingen kunde väl förutse att det var möjligt att stänga ner samhället så snabbt och i den globala omfattning som nu sker. På bara tre månader har Corona-viruset, COVID-19, utvecklats till en pandemi som försatt stora delar av vårt moderna och utvecklade samhälle i ”koma”.

Vårt agerande visar tydligt att; när en allvarlig kris uppstår så finns i stort sett inga begränsningar för hur långtgående och ”obekväma” beslut som kan fattas eller hur omfattande åtgärder och resurser som kan mobiliseras. Inte heller krävs det några långdragna djuplodande kostnads- eller konsekvensanalyser innan besluten fattas.

Mänskligheten (och vår ekonomi ) är helt beroende av ett välmående samhälle på en välmående planet

Samtidigt så är ju ”störningen” som COVID-19 har förorsakat på samhället bara en liten ”föraning”, en liten ”parentes”, om man jämför med den annalkande klimatkrisen och konsekvenserna av vår ohållbara livsstil. Utmaningar som redan har börjat spela ut och påverka vårt samhälle i allt större omfattning.

Den mest påtagliga skillnaden är väl att; när väl de här förändringarna sker, finns ingen återvändo, inget ”vaccin”!
Klimatsystem och kretslopp som passerar ”gränsen/brytpunkten” går inte att återställa! Naturresurser som utarmas eller tar slut kan inte återskapas. Förorenade hav kan inte renas. Odlingsmark som utarmas med överdriven konstgödsling och dränks med växtgifter är inte längre odlingsbar. Djur- och växtarter som försvinner går inte att återskapa, o.s.v. (...inte ens med trillion-dollar paket)

Planeten kommer att klara sig! Den behöver inte oss, den behöver inte vårt samhälle, vår girighet, vår jakt på evig tillväxt eller vårt ekonomiska system. Den ”jobbar” dessutom med en tidsskala och en långsiktighet som vi knappt kan ta in, än mindre förstå…

Det mest djupgående hotet mot mänskligheten är kriget som vår nuvarande ekonomiska modell och dess utövare för mot livet på jorden. Vi får ofta höra att ”marknaden” kommer att rädda oss, när i verkligheten den närmast missbruksliknande jakten på ekonomisk vinst, ökad BNP och evig tillväxt istället tar oss allt längre bort från en hållbar värld för varje dag.

www.naomiklein.org, www.thischangeseverything.org 

Ekonomin är beroende av ett välmående samhälle – inte tvärtom…!

På sociala medier har man också bl.a. kunnat se ett inslag från FOX-News där den republikanske vice guvernören i Texas, Dan Patrick (fd. Talk-show host), på fullt allvar anser att det nuvarande (Amerikanska) ekonomiska systemet är viktigare att rädda än att rädda livet på människor i riskzonen…

Detta är bara ett par, av många högljudda signaler, från det ekonomiska ”etablissemanget”, med det underliggande budskapet att det nuvarande ekonomiska systemet och den ”fria marknaden” är så viktiga för mänskligheten att man får ”acceptera” några dödsfall.

Selektivt konsekvenstänk…?

När ekonomerna sedan försöker rättfärdiga sina åsikter med uttryck som att; ”konsekvenserna av åtgärderna får inte bli värre än orsakerna till varför de görs” och att ”minskad ekonomisk aktivitet får många andra hälsokonsekvenser” framstår egenintresset och fixeringen vid det neoliberala synsättet bara ännu tydligare.

Var finns denna klarsyn när vetenskapen allt oftare påtalar de, ofta dolda, hälsokonsekvenserna av nuvarande status quo, dvs de betydande kostnader som vårt nuvarande ekonomiska system påför vår hälsa och vår miljö.

Var finns denna klarsyn när mänskligheten står inför en klimatkatastrof av enorma proportioner, en klimatkatastrof som det inte finns något ”vaccin”, eller ens en ”bortre tidsgräns” för. En klimatkatastrof som vetenskapligt har bevisats vara en direkt konsekvens av vårt nuvarande ekonomiska system – en konsekvens av Business-as-Usual och som påtagligt accelererats av 3-4 decenniers neoliberala idéer om den fria marknaden!
Se ”Den Stora Accelerationen”

…och då har jag inte ens berört det faktum att Trump twittrar att han ”ser ljuset i tunneln” och vill ”återöppna” det Amerikanska näringslivet lagom till påsk, samtidigt som bl.a. New Yorks befolkning upplever en exponentiellt accelererande ökningstakt av antalet smittade, eller att Brasiliens Jair Bolsonaro fortfarande påstår att coronaviruset är ett ”media-trick för att kasta ut honom” och kategoriskt motsätter sig åtgärder mot vad han kallar en ”liten flunsa”… 

Världsbanken ”kräver” mer frihandel och styrning mot marknadsekonomi…

Underförstått kan man kanske tolka det som att målsättningen med det ”stödpaket” (ca 12 miljarder dollar) som världsbanken annonserat i samband med corona-utbrottet är att, så fort som möjligt, återställa Business-as-Usual. Man uttalar t.o.m. att man skall ”…arbeta med dem för att främja den fria marknaden, och snabbare tillväxt under återhämtningen”.

…samtidigt lyckas inte utrikesministrarna inom G7-gruppen enas om en gemensam kommuniké efter sitt senaste virtuella möte beroende på att den Amerikanska delegationen krävde att coronaviruset skulle kallas för ”Wuhan virus” – sannolikt för att skuldbelägga Kina… (…handlade det kanske om att flytta fokuset från USA:s egen hantering av coronaviruset?)

AP-fondernas investeringarna i fossilbolagen ökade 2019…?

De svenska AP-fonderna, däribland tredje AP-fonden, där Kerstin Hessius är VD, ökade under 2019 sina investeringar i fossilbolagen… Läs Greenpeace granskning från 2019 HÄR.

Vi har också en grundlag där det också står att det allmänna (vilket även innefattar de allmänna pensionsfonderna) ska “främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”

Hur kan man då säga att man anser att ”Hållbarhetsarbetet måste ske i bolagen, det är där man kan göra de riktigt stora förändringarna” och sedan fortsätta och till och med öka sina investeringar i fossilbolagen.

Vad säger man till fossilbolagen; ”Här får ni låna pengar till er verksamhet, pengar som vi först och främst vill ha en hög avkastning på – men snälla, kan ni försöka låta bli att använda dem för att utvinna mer olja…”.

Vad förväntar man sig? Att fossilbolagen omgående skall avveckla en av planetens ekonomiskt mest lönsamma verksamheter, samtidigt som de fortsätter att leverera hög avkastning till sina investerare… Är det inte en liten smula naivt – iallafall om man, ”på riktigt”, menar vad man säger!

Ekonomin är beroende av en välmående planet – inte tvärtom…!

När man hör företrädare från det (neoliberala) ekonomiska etablissemanget säga att de har ”panik” inför effekterna av coronakrisen på ekonomin, så undrar man ju hur de kommer att reagera när de, till slut, inser konsekvenserna av en förstörd planet…

”There is no business to be done on a dead planet”
– David R. Brower–

Även om vi nu ser hur koldioxidutsläppen och luftföroreningarna minskar (temporärt?) på grund av den, just nu minskade aktiviteten i vårt samhälle, så fortgår klimatkrisen och vårt ohållbara utnyttjande av planetens resurser med oförminskad intensitet.

Ralph Keeling vid observatoriet på Mauna Loa, Hawaii gör bedömningen att de minskade koldioxidutsläppen på grund av den pågående corona-krisen troligen inte ens kommer att synas på den kontinuerligt stigande kurvan över koldioxid i atmosfären. Han uppskattar att den globala fossila bränsleanvändningen måste minska med >10% under ett helt år för att tydligt påverka CO₂-koncentrationen i atmosfären. Läs mer.

Lite i skymundan bakom det massiva nyhetsflödet kring COVID-19, kan vi bl.a. läsa om hur det Stora Barriärrevet återigen drabbas av omfattande, och förödande korallblekning. Vi kan läsa om hur EPA (USA:s miljöskydds-myndighet) använder corona-krisen som ett ”alibi” för att minska miljötillsynen av bl.a. fossilbränsle-branschen. (…utan att ange någon tidsgräns) Vi kan också läsa om hur världens fem största tillverkare av bekämpningsmedel får mer än en tredjedel av sina inkomster från produkter som utgör allvarliga risker för människors hälsa och miljön.

Människan och våra tamdjur har tagit över planeten
Åkrar och betesmarker täcker i dag >40 procent av jordens landyta. En stor del av det som odlas blir foder till djur som föds upp för att ge oss kött och mjölk. Människan och våra tamdjur har tagit över planeten. Tillsammans utgör vi 96 procent av världens biomassa för ryggradsdjur. Vilda djur som elefanter, älgar, lejon och pingviner står endast för fyra procent idag.

Industrifisket har gjort att haven är utfiskade, ca 93% av fiskbestånden fiskas på ”max-nivå” eller är överfiskade och en stor del av världens fiskbestånd har kollapsat.

Drömmen om en frikoppling av ekonomin från resursanvändningen
– är bara en dröm!

Även i den mest optimistiska studien landar resursanvändningen 2050 på en nivå som är nästan dubbelt så stor som jordens kapacitet. Fortsatt överutnyttjande riskerar dessutom att minska planetens kapacitet att regenerera resurser.

Mänskligheten är beroende av en hållbar framtid – inte tvärtom…!

Först en snabb påminnelse:

”Ekonomin finns för människornas välbefinnande. Om människor lider eller dör för att bevara nämnda ekonomi fungerar den inte”.

När vi nu ser ekonomiska förslag och stödpaket från regeringar, partiförslag, förslag från investeringsbanker och andra dugga tätt, verkar det som om alla ekonomiska ”räddningpaket” i grunden bara har ett och samma fokus – att snabbast möjligt starta upp business-as-usual, öka konsumtionen och återgå till ”Status-Quo”. 

Men; Det måste ju inte vara så!

Vad är t.ex. tanken bakom att ge mångmiljardstöd till flygbranschen. Flygresandet måste, om vi skall klara vår akuta klimatkris, minska radikalt. Skall vi då, med skattemedel, hjälpa flygbolagen att återgå till sin ohållbara nivå?
Vad blir då nästa steg; att därefter kräva att de minskar sin verksamhet?

Är det rätt att med skattemedel (…skattemedel som flygbranschen konsekvent undviker att betala bl.a för flygbränsle) stötta något som vi ändå måste minska radikalt? Borde inte våra skattemedel istället riktas till lösningar som verkligen tar oss en bit på vägen mot ett hållbart samhälle.

Borde man inte åtminstone villkora stöd med att man först kräver en omförhandling av ”The Chicago Convention” från 1944. Ett hopplöst förlegat avtal som alla flygbolag om och om igen hänvisar till när de undviker att betala bränsleskatt.

Ett annat exempel läste jag alldeles nyss om; Företrädare för lyxkryssningsbranschen ondgjorde sig över att de kanske inte kunde tillgodogöra sig de skattefinansierade stödpaket som den Amerikanska kongressen beslutat om, eftersom rederierna var utflaggade till andra, oftast lågkostnadsländer. Man tycker alltså det är orättvist att de inte får skattefinansierat stöd men tycker det är OK att inte betala skatt…

– Varför skall vi återgå till att göra saker på precis samma sätt som vi gjorde innan COVID-19?

– Varför skall vi välja att inte lära oss något av den kris vi alla drabbats av?

Efter flera decennier med neoliberala ideal och en marknadsekonomi som bidragit till en på många sätt snabb och ”fantastisk” utveckling för mänskligheten (… i alla fall, vissa delar av den). Så har den närmast blinda tron på ”marknaden” samtidigt som vi ignorerat varningssignalerna från planeten och samhället, och dessutom blundat för bank- och finansvärldens alltmer skenande profithunger, tagit oss till randen av ekologisk, social och ekonomisk kollaps

Det som nu sker, alla liv som förloras och alla människor som utsätts för obeskrivliga prövningar är en otrolig tragedi och en prövning för vårt samhälle och vår solidaritet. Naturligtvis önskar vi alla att den förändring som måste ske, om vi skall ha en chans att undvika de allra värsta konsekvenserna av klimatkrisen. Kunde ske under mer ordnade former och tyvärr finns det massvis av små och stora företag och inte minst människor, som drabbas väldigt hårt av den kris vi precis befinner oss i.

Men nu är det hög tid att tänka annorlunda. För att citera en av neoliberalismens största förespråkare [?], Milton Friedman: 

”Only a crisis – actual or perceived – produces real change. When that crisis occurs, the actions that are taken depend on the ideas that are lying around…”

Friedmans ”tes” har använts i många sammanhang runt om i världen för att ”snabbt” införa neoliberala idéer, för att minska demokratiskt inflytande, införa kapitalistiska system och marknadsekonomiskt tänkesätt. Läs mer i Naomi Kleins: ”The Shock Doctrine”.

Den här gången kan vi använda precis samma tänkesätt för att ta oss tillbaka till ett mänskligare samhälle – ett samhälle inom planetens gränser! 

Den här krisen kan och måste bli början på den förändring vi måste genomföra – förändringen till ett hållbart samhälle.