Väsentligt – vetenskapliga fakta eller ”tyckande”…

Den senaste månaden har jag nog läst, bläddrat igenom och granskat mer än 50 olika hållbarhetsredovisningar.

Mitt mest bestående intryck; ”…har företagen verkligen inte förstått utmaningens verkliga omfattning…?”

Redovisningarna är ofta fulla av ganska fantasifulla och ambitiösa beskrivningar av företagens hållbarhetsarbete, men liknar ofta mer marknadsföring än riktigt hållbarhetsarbete och riskvärdering.
Det handlar mycket om vaga löften och saker man ”skall jobba med”, betydligt mindre om konkreta långsiktiga mätbara mål, åtgärder, investeringar och ”leverans!” Det finns undantag, men de är väldigt få.

Djupare analyser av företagens samlade påverkan på miljö och samhälle, på resursanvändning och emissionsmål, både på kort och lång sikt, förekommer i stort sett inte alls. Konsekvens- och riskanalyser av företagens verksamhet i relation till de allt mer oundvikliga klimatförändringarna, utarmningen av resurser, ökande emissionskrav, nationella- och internationella avtal etc. lyser också i stort sett helt med sin frånvaro.

De allra flesta rapporterna är ”relativa” – i stort sett alla jämförelser sker med den egna verksamheten. Förändringar och förbättringar kopplas till egen produktion, egen omsättning eller liknande.

De flesta saknar nästan helt konkreta kopplingar till vetenskapliga fakta inom hållbarhetsområdet, utöver vaga hänvisningar t.ex till ett urval av de Globala Målen för hållbar utveckling (SDG).

Det är som om Parisavtalet aldrig blev underskrivet den 12 dec 2015… eller som om det sedan aldrig ratificerades av världens alla* länder så att det trädde i kraft den 4 nov 2016.

Det är som om Sveriges Klimatlag (2017:720) aldrig antogs i Juni 2017 – Den som innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ”, och som dessutom prioriterar en fossiloberoende fordonsflotta 2030…

( */ Trump-regeringen har deklarerat att USA skall dra sig ur – men det kan ske tidigast i Nov 2020)

När jag sedan läser Misum och Stockholm School of Economics rapport; ”Walking the Talk?”, där man granskat alla bolagen på Nasdaq OMX Large Cap, så förstärks intrycken ytterligare.

Väsentlighet

Detta ”svårstavade ord”, som många av oss nog minns från rättstavningsproven i skolan, har fått väldigt stor betydelse i samband med hållbarhetsredovisningar. Men man kan verkligen undra om användandet av ordet/begreppet i det här sammanhanget inte blivit lite ”underligt” och ”missriktat”…

När man läser hållbarhetsredovisningar kan man ibland nästan få intrycket att den absolut viktigaste prioriteringen när det gäller hållbarhet är att redovisa vad olika intressenter tycker är väsentligt att få veta och att det primära syftet är att sammanställa data för just detta ändamål…

Det är verkligen ganska underligt att så mycket vikt läggs vid att uppfylla vad berörda intressenter tycker är väsentligt, samtidigt som väldigt lite görs för att tydligt redovisa vad som krävs för att klara de sedan länge kända, vetenskapligt baserade , konkreta och väsentligt viktigare hållbarhetsmålen. 

Men vad betyder Väsentlighet…

Väsentlig är ett adjektiv, se beskrivning och synonymer i faktarutan nedan. ”Det som är väsentligt är så viktigt att man svårligen klarar sig utan det – det är grundläggande, avgörande och oumbärligt!” 

Det verkar nästan som om den nuvarande tolkningen av ”väsentlighet” i hållbarhetssammanhang inte kommer från ordets verkliga betydelse, utan har ”ärvts” från ekonomisk redovisning – det förklarar ju i så fall en del.

I ekonomiska redovisningssammanhang används ”väsentlighet” (Materiality) så som beskrivs i faktarutan nedan. ”Väsentlig information är information som om den redovisas, redovisas felaktigt eller inte redovisas alls, skulle ha påverkat de som är intresserade av informationen, att fatta andra [ekonomiska] beslut.” 

Det finns minst ett stort problem med den här tolkningen i hållbarhetssammanhang – mänskligheten (även de som inte är ”nära intressenter” eller har ”ekonomiska intressen” i företaget), samhället, planeten, vår miljö, växter och djur, läser inte hållbarhetsrapporter och har ingen talan, men påverkas – ibland (alltid) till och med mer! 

Skillnaden mellan ekonomisk redovisning och hållbarhetsredovisning är på den här punkten helt fundamental. 

Att i vår nuvarande situation, när all forskning och vetenskap dessutom beskriver den som alltmer akut, när vi ser effekterna av klimatförändringarna allt mer påtagligt, prioritera vad olika intressentgrupper ”tycker” är väsentligt (ofta med ekonomiska ”förtecken”), före vetenskapligt baserade hållbarhetsmål är mycket oroväckande.

När vi pratar om väsentlighet – borde vi då inte alltid börja med vad som är vetenskapligt baserat och det som är grundläggande och helt avgörande för att vi som mänsklighet överhuvudtaget skall kunna fortsätta att leva ett bra liv på den här planeten…?

Vetenskapligt baserade hållbarhetsmål…

Väldigt få (nästan inga) av de hållbarhetsredovisningar jag har tittat på innehåller överhuvudtaget några konkreta vetenskapligt baserade hållbarhetsmål. (Science Based Targets, SBT)
Mål som är kopplade till den vetenskapliga och faktabaserade bilden av situationen vi befinner oss i.

Det finns en mängd vetenskapliga hållbarhetsrelaterade mål som kan kopplas till företagens hållbarhetsarbete.
Några av de viktigaste och mest konkreta har nämnts tidigare; Parisavtalet, de Globala Målen för hållbar utveckling (SDG) och Sveriges Klimatlag.

Sverige och de flesta andra länder har olika redovisningsstrukturer som används för att rapportera in olika värden till myndigheter och andra kontrollfunktioner som gör uppföljning och statistik. Oftast är statistiken publik och kan användas för att öka transparensen i hållbarhetsarbetet och visa kopplingen till nationella och internationella åtaganden.

Ett annat hållbarhetsmål som är vetenskapligt underbyggt, tydligt och som enkelt kan appliceras på alla verksamheter är Carbon Law.

Genom att följa den och på kort och lång sikt planera för hur företaget med konkreta åtgärder avser att genomföra den snabba minskning av CO₂-utsläpp som krävs för att vi skall kunna uppnå både Parisavtalet och Sveriges Klimatlag kan man på ett väldigt tydligt sätt redovisa sitt åtagande.

…det visar också väldigt tydligt att man har förstått utmaningens verkliga omfattning…

Transparens

Även om hållbarhetsredovisningar på ett ganska påtagligt sätt har ökat möjligheten att få mer insyn i företagens hållbarhetsarbete, så är det långt kvar innan man kan tala om god transparens.

Jämförbarhet
Idag redovisas i stort sett alltid nyckeltal som kräver väldigt mycket arbete om de skall kunna jämföras utanför respektive företag. Inte ens mellan företag med samma typ av verksamhet finns idag egentligen någon realistisk möjlighet att jämföra. Detsamma gäller om en enskild konsument skulle vilja jämföra produkter/tjänster.

Att på liknande sätt, kunna relatera ett företags nyckeltal och ambitioner till de vetenskapligt baserade hållbarhetsmålen, Parisavtalet etc. är i princip helt omöjligt.

Det finns t.o.m. en tendens att stora företag konsoliderar t.ex sina emissionsvärden och redovisar endast ”ett nyckeltal” för hela sin verksamhet, även om man har olika typer av verksamheter och är verksam i flera länder. Något som ytterligare minskar möjligheten till jämförelse.

…jag vet inte om orsaken till detta är att man med endast ”ett nyckeltal” för hela sin verksamhet inte längre enkelt kan jämföras med t.ex. siffror för nationella utsläpp utan ”endast” kan jämföras med globala emissionsvärden, där ju ett specifikt företags utsläpp alltid kommer att framstå som nästan försumbart…  

Summering

Ett företags resa till att bli hållbart kan naturligtvis se ut på väldigt många olika sätt.

Det som verkligen är väsentligt är att vi är tydliga, långsiktiga, målinriktade, har rätt prioritering, förstår sammanhanget och utmaningens verkliga omfattning. Att vi har rätt målbild, planerar och genomför konkreta åtgärder kan aldrig ersättas av ”business-as-usual” ens om den kompletteras med den mest ambitiösa hållbarhetsredovisningen. Det är walk-the-talk som gäller!

Benchmarking mot branschkollegor kan kanske fungera för att avläsa företagets egen inkrementella förbättring, men om man inte relaterar till rätt målbild, och till utmaningens verkliga omfattning så som vetenskapliga fakta visar, säger det ju väldigt lite!

…vad händer om alla jämför sig med en benchmark som visar sig vara långt ifrån tillräcklig för att klara målet?

Det kan ju t.o.m vara så att den verksamhet man bedriver, den/de produkter man idag tillverkar eller de tjänster man erbjuder inte ens har grundförutsättningarna att kunna vara hållbart på riktigt och att alla insatser man gör för att inkrementellt minska emissionerna och påverkan från ”business-as-usual bara maskerar det faktumet. Risken är ju då påtaglig att såväl företaget som investerare och kunder vilseleds att fatta ohållbara beslut.
…Företagskyrkogårdarna är fulla av företag som alltför sent insåg vart omvärlden var på väg…