Är fjärrvärme med BECCS/CCS hållbart?
Blir fjärrvärme och el som skapas genom att elda upp olika bränslen hållbart om man kompletterar med BECCS eller CCS?
I media har man på senare tid t.ex kunnat läsa om hur fjärrvärmeproducenter bl.a Sthlm Exergi och Öresundskraft konkurrerar om stora ekonomiska bidrag från EU och nationellt för att bygga anläggningar för koldioxidinfångning.
Det är lätt att tolka detta som att; ”…eftersom EU och regeringen stöder detta med stora ekonomiska bidrag så måste det väl vara hållbart…”
Men stämmer det?
Låt oss titta på detta ur ett systemperspektiv, så kan du kanske svara lite bättre på den frågan sedan.
För att göra detta på ett metodiskt sätt använder jag FSSD-metoden.
Med hjälp av FSSD-metodens vetenskapligt baserade hållbarhetsprinciper kan vi fastställa om det finns några gränsvillkor för hållbarhet som överskrids vid fjärrvärmealstring. I det här exemplet har jag valt att översiktligt titta på de tre ekologiska hållbarhetsprinciperna. För en komplett analys erfordras en mer fullständig detaljerad kartläggning.
Det finns givetvis även sociala hållbarhetsaspekter, både positiva och negativa, avseende fjärrvärme, men ”det får bli ett annat inlägg”.
Hållbarhetsprinciper
Detta är de tre ekologiska gränsvillkoren – Hållbarhetsprinciperna. Om dessa överskrids saknas förutsättningarna för hållbarhet.
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk undanträngning och degradering med fysiska metoder
Bränslen
Vi börjar med att titta på de olika bränslen som kan vara aktuella för förbränning och alstring av fjärrvärme.
Fossila bränslen
Kol, Olja, Fossilgas, (”Masugnsgas”), Torv
Enligt statistiken (se faktaruta) sker förbränning av fossila bränslen för fjärrvärmealstring idag endast i väldigt begränsad omfattning (6-7%). Denna förbränning överskrider gränsvillkoret – ”Systematisk ökning av ämnen från berggrunden”
Förbränning av fossila bränslen från berggrunden tillför CO2 till atmosfären i en omfattning och takt som planetens naturliga kretslopp inte kan hantera. (se faktaruta om kolcykler) Fossila bränslen är ju dessutom en ändlig resurs med begränsad tillgång.
Biobränslen
Skogsråvara, Växtgrödor, Biogas etc. Enligt statistiken (se faktaruta) utgör biobränsle och framförallt skogsråvara (träd, grenar, rötter, ”Grot”) det mest använda bränslet för fjärrvärme (79% inkl biogent avfall).
Tidsaspekten
Sunt förnuft säger;
”Om man kontinuerligt tar ut mer pengar från ett bankkonto än vad som kontinuerligt sätts in, tar pengarna slut”.
Detsamma gäller ju för biobränslen. Om man eldar upp skog snabbare än den växer upp, så tar skogen slut.
Det är ur hållbarhetshänseende en ”återvändsgränd”, som för närvarande är ur balans och måste justeras ner till en nivå som naturens kretslopp och skogens bärkraft kan hantera.
Det finns ingen biologisk tillväxtprocess som tidsmässigt kan mäta sig med förbränning, oavsett växtart.
Naturens kretslopp
Skogen är inte bara ”bränsle”. Den är en oerhört viktig del av planetens naturliga kretslopp för bl.a koldioxid och andra funktioner. (se faktaruta om kolcykler) T.ex genereras ca 28% av planetens livsviktiga syre av träd och regnskogar (Resten alstras i haven) Biosfären binder idag nära ca 3,5 ggr mer koldioxid än vad som finns i atmosfären. Se faktaruta nedan.
Fotosyntesen är den enda processen som kan omvandla energi till materia, med hjälp av andra ämnen. Den är ”motorn” för allt liv på jorden. ( CO2 + energi från solen ⇒ Kol ”C” + Syre ”O” ) Utan den finns inget liv. På senare tid har allt fler vetenskapliga studier visat att skogens förmåga att ta upp CO2 minskar, beroende på klimatförändringarna.
En nedåtgående spiral, som måste brytas.
Biologisk mångfald
Skogen är också en oerhört viktig biotop för mängder av olika organismer, insekter, djur, växter, svampar etc.
Se även faktaruta nedan.
Mänsklig aktivitet (odling, avverkning etc.) är den överlägset största anledningen till att de globala djurpopulationerna har minskat med ca 73% på bara 50 år. (WWF: Living Planet Report)
Övergång till industriell plantageodling av t.ex contorta-tall utarmar mångfalden i skogen. Industriellt kalhygge-skogsbruk är mycket negativt för mångfalden. Ökat nyttjande av avverkningsrester (Grot) som bränsle eliminerar den återföring av olika näringsämnen som annars naturlig förmultning etc tillhandahåller. (Se WWFs film ”Cirkular economy solutions and nature”)
Man skall inte heller underskatta skogens bidrag till landskapsbilden och dess egenskaper för rekreation etc.
Dagens storskaliga kalhygges-skogsbruk bryter mot gränsvillkoret – ”Systematisk undanträngning och degradering med fysiska metoder”
Konkurrerande behov
På senare tid har allt fler branscher pekat på skogen som råvara för mängder av produkter och processer. I synnerhet som ersättningsbränslen för fossila bränslen. Men även som byggmaterial, för textilfibrer, ”bioplaster” o.s.v.
Detta har lett till stora kontroverser mellan skogsägare, naturvårdare, politiska partier etc. Det finns ett flertal förslag och utredningar som vill öka avverkningen, minska tillväxttiden före avverkning (hugga ner allt yngre träd), tillåta artificiell konstgödning för snabbare tillväxt o.s.v.
Samtidigt finns mängder av forskning som visar att om vi skall kunna hejda CO2-ökningen i atmosfären, så måste skogsavverkningen kraftig minskas så att de naturliga kretsloppen (Kolcyklerna) inte ytterligare försvagas.
Läs mer i faktaruta om ”skogens bärkraft nedan.
LULUCF
(Land Use, Land Use Change and Forestry)
I EUs övergripande plan för att nå ”netto-noll” senast 2050 utgör skogens koldioxidsänkor en viktig byggsten. Inom EU finns de största skogarna i ”norden” och bl.a Sverige har därför ett incitament i EUs klimatlag att öka nettoinlagringen av kol i det svenska skogslandskapet och trä med minst 10% fram till 2030.
Nettoupptaget måste enligt naturvårdsverket öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.
I FERNs rapport: ”An analysis of Stockholm Exergi’s proposed flagship BECCS installation” kan man läsa att den CO2-infångning som Stockholm Exergi påstår sig kunna åstadkomma med mycket stora investeringar i anläggningar, logistik , infrastruktur och lagring. Kan åstadkommas till en bråkdel av kostnaden genom att minska Sveriges årliga skogsavverkning med 0,8%. En lösning som dessutom fångar CO2 direkt från atmosfären samtidigt som det ger stora fördelar för biologisk mångfald och samhället.
Avfall
Avfall med fossilt- och biogent ursprung. Enligt statistiken (se faktaruta nedan) utgör avfall det näst mest använda bränslet (15% exkl. biogent avfall).
Resursanvändning
Den globala överkonsumtionen av råvaror fortsätter att öka samtidigt som cirkulariteten minskar. Se faktaruta nedan.
Redan idag skulle det behövas nära två planeter för att mätta vår globala användning av förnyelsebara resurser.
Om alla skulle leva med vår svenska livsstil skulle det krävas resurser från fyra (3,8) planeter för att kunna försörja oss på ett hållbart sätt.
Detta innebär att, vi redan nu, helt struntar i kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Ett tydligare mått för bristande hållbarhet finns väl knappast!
”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”
– Brundtland-rapporten, FN, 1987
I Sverige har råvarukonsumtionen, bara under 2000-talet, ökat med >44% enligt SCB.
För att uppnå en hållbar resursanvändning måste konsumtionen kraftigt minskas.
Vi måste snabbt ställa om från ett linjärt flöde ”Utvinn – Producera – Konsumera – Släng (elda upp)”, till ett cirkulärt flöden i balans med naturens kretslopp. (Se WWFs film ”Cirkular economy solutions and nature”)
Läs mer: ”Cirkulär Ekonomi”
Detta innebär att inflödet av råvaror och utflödet av avfall omgående måste minskas, lokalt och globalt, för att ha en chans att rymmas inom naturens kretslopp. Följden blir att tillgången på brännbart avfall samtidigt minskar.
Sveriges ökade import av avfall är en indikation på att inte ens den höga resursanvändning som Sverige har idag är tillräcklig för att mätta fjärrvärmesystemens avfallsbehov för förbränning.
Den överdrivna resursanvändningen bryter mot samtliga av FSSD-metodens tre ekologiska gränsvillkor
Konstgjorda, syntetiska ämnen
En avsevärd andel av innehållet i det brännbara avfallet utgörs av olika syntetiska ämnen. Väldigt många av dem har fossilt ursprung (Olja), t.ex plaster. Många av dessa syntetiska produkter innehåller, av samhället skapade, kemiska ämnen som naturen har svårt att hantera. Idag finns mer än 86.000 olika farliga kemiska ämnen registrerade. (TSCA)
Spridningen av konstgjorda ämnen som de naturliga kretsloppen inte kan hantera, strider mot det andra gränsvillkoret – ”systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion”
Förbränning av avfall kan i och för sig vara en metod för att ”avgifta” samhället, men det behovet kan aldrig motivera den omfattning av avfallsförbränning som sker idag.
Cirkulär Ekonomi / Drivkrafter
Fortsatt användning av avfall för alstring av fjärrvärme och el, oavsett om kraftverken förses med CCS, är direkt motsatt den utveckling av resursanvändningen som krävs för att uppnå ett hållbart samhälle. För att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi måste de ekonomiska incitamenten förändras.
Systemet måste ”belöna” flöden och processer som leder till en cirkulär ekonomi och ett cirkulärt resursflöde.
Om förbränning av resurser, med hjälp av CCS-teknik, görs ”fri från koldioxidutsläpp” och även utgör ett ekonomiskt ”fördelaktigare” alternativ än de cirkulära alternativen, så motverkar det i hög grad utvecklandet av nya metoder för återbruk och cirkulära modeller. Ofta räcker t.o.m. ”framtidsutsikten”; att förbränning kan göras koldioxidfri, för att avskräcka från uppstarten av (ibland kostsamma och komplexa) utvecklingsprojekt och dämpa investerarnas intresse.
Visst har ”de som kommer före i leverantörskedjan”, innan förbränning, ett ansvar. Men alla som ingår i det linjära flödet måste dela på ansvaret. Om kostnadsstrukturer och affärsmodeller någonstans i kedjan möjliggör eller t.o.m. styr det linjära flödet till ”förbränning utan konsekvenser”, så är det alla inblandades ansvar.
Andra lösningar
All energiförsörjning i en hållbar framtid måste, i huvudsak, vara baserad på flödande energiformer – Sol, Vind, Hydro, Geoenergi, Vågenergi etc. – i balans med naturens kretslopp.
2023 förbrukade den globala ekonomin 180.230 TWh energi – tillräckligt för att driva över 9 miljarder svenska ”normalvillor” kontinuerligt. (Jordens befolkning, 2023: 8,025 miljarder)
Över 77 % av denna energi, som visas i figuren nedan, var de 140.368 TWh ”fossila kolväten” som driver (och ingår i) våra maskiner, transporter och infrastruktur.
I en hållbar värld, utan koldioxidutsläpp, måste alltså 77% av dagens globala energiförbrukningen ersättas av andra energikällor (med samma universella användbarhet i olika applikationer) om världens nuvarande ”business-as-usual” skall fortgå. Detta är ett helt omöjligt scenario. Läs mer: ”Energi är och kommer alltid att vara livets ”bränsle”…”
Scenariot är på inget sätt nytt. Detta har varit känt under mycket lång tid – vi har aktivt valt att inte agera!
Vi fortsätter t.o.m att subventionera användandet av fossila bränslen i en helt ofattbar omfattning!
Kärnenergi
Kärnenergi är inget ”flödande” energislag, det har inget naturligt kretslopp. Det är dessutom en ändlig resurs.
Det råder, redan idag, global brist på tillgängligt bränsle (Uran 235) för att driva de kärnkraftverk som redan existerar. Kärnkraftverk som tillsammans levererade 2.738 TWh år 2023, vilket motsvarar 1,5% av den globala energiförbrukningen.
Läs mer: Gail Tverberg, Our Finite World: ”Nuclear electricity generation has hidden problems, don´t expect advanced modular units to solve them”
Kärnernergi (fission) bryter mot gränsvillkoret – ”systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden”. Om man inkluderar gruvdriften/utvinningen av Uran bryter det mot alla de ekologiska gränsvillkoren. Utvidgar man det ytterligare och inkluderar riskerna och förvaringen av kärnavfall i hundratusentals år så bryter det mot FSSD-metodens samtliga (8) gränsvillkor.
Energibesparing
Trots att vi har väldigt god kunskap om vad som krävs av framtidens energiförsörjning återfinns energisnåla lösningar långt ner på prioriteringslistan, globalt och i Sverige. Genomgripande policys eller stödprogram existerar nästan inte.
Minskad energiförbrukning är ett villkor för ett hållbart samhälle.
Den offentliga debatten handlar nästan uteslutande om att producera mer energi. Det är nästan tabubelagt att prata om insatser för att minska energibehovet. Detta gäller även i fjärrvärmesammanhang.
Om detta hänger ihop med att nästan alla fjärrvärmeleverantörer har bolagiserats och därmed förväntas följa lagkravet i aktiebolagslagen (Kap. 3 §3) om att leverera ekonomisk vinst till ägarna, kan man fundera över. Men klart är att avståndet till att leverera bred ”allmännytta” till kunderna (kommuninnevånarna) har ökat.
Jevons paradox
Energisnål teknik ”äts” snabbt upp av ökad användning. T.ex medförde utfasningen av den gamla glödlampan till lågenergi- och LED knappt någon märkbar minskning av den totala energiförbrukningen – vi uppfann snabbt fler applikationsområden, installerade mer LED och hittade snabbt på andra energiförbrukare. Nu tar vi nästa steg med bl.a mycket energikrävande kryptovalutor, ny AI-teknologi mm. Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning är väldigt tydlig.
Minskning av energibehovet bryter inte mot något av FSSD-metodens gränsvillkor.
Slutord
Förbränning av biobränslen liksom förbränning av avfall för att alstra fjärrvärme (och el) bryter mot gränsvillkoren för ett hållbart samhälle oavsett om förbrännings-anläggningarna förses med BECCS- eller CCS-teknik eller inte.
Det faller redan på bränslet.
Att fortsätta investera i den riktningen leder obönhörligen in i en återvändsgränd.
Det riskerar också att leda till höga kostnader för kunderna, kapitalförstöring och ”stranded assets”.
Det innebär också att andra investeringar i det som oundvikligen kommer att behövas* för att uppnå ett hållbart fjärrvärmesystem med flödande energislag uteblir eller skjuts på framtiden. (…till kommande generationer!)
*/ Kraftfulla investeringar i energibesparingar, högre krav på energisnål nybyggnation, satsningar på flödande energislag t.ex geotermisk energi, hybridlösningar med värmepumpsteknologi, utbyggnad av solenergi, vindenergi o.s.v.
Vad händer när den cirkulära ekonomin får upp farten och avfallsmängderna minskar?
Skall då de bolag som investerar ytterligare i kostsamma CCS-anläggningar fortsätta på samma spår och konvertera ytterligare en gång, till förbränning av biobränslen? Hur går det ihop med den analys av den svenska skogens max-kapacitet som SLU räknat fram? Läs mer i faktarutan om skogens bärkraft nedan!
Det är väl inte så att fjärrvärmebolagen krasst satsar på att samhället inte kommer att klara övergången till en hållbar framtid och att det därför kommer att fortsätta produceras mängder av avfall…?
Vad tror du?
Faktarutor
Faktaruta:
Koldioxid i atmosfären
Hur fungerar det?
Till växthusgaserna räknas flera olika gaser, de viktigaste är: Vattenånga (H2O), Metan (CH4), Lustgas (N2O), Ozon (O3) och Koldioxid (CO2). Orsaken till att CO2 är den gas som fått mest fokus är troligen dess långa ”omloppstid”.
Planetens kretslopp för CO2 brukar delas i två delar; Den snabba kolcykeln som betecknar det stora naturliga utbyte som hela tiden sker mellan hav, land och atmosfär. Den långsamma kolcykeln är det (’lilla’) utbyte som naturligt sker mellan berggrunden och den snabba kolcykeln, med en geologisk tidsskala (Miljontals år)
Faktaruta:
Konsumtionsbaserade utsläpp av koldioxid
Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är enligt Naturvårdsverket (2021) i storleksordningen 88 miljoner ton/år (8,44 ton/capita, år) varav 64% sker i utlandet som en direkt följd av vår konsumtion.
Enligt vetenskapen måste de mänskligt förorsakade utsläppen ner till ”nära noll” om mänskligheten skall kunna trygga sin fortlevnad. Minskningen måste dessutom ske väldigt snabbt.
Ton CO2 / Capita, År
Den senaste forskningen/uppdateringen av IPCC-rapporterna visar att, med nuvarande utsläppstakt, tar Sveriges andel av den kvarvarande utsläppsbudgeten för att klara max 1,5 °C global temperaturökning slut under 2025.
För max 2,0 °C räcker budgeten kanske till mitten av 2030-talet. Läs mer: ”Politikernas löften är rent, oförfalskat, nonsens!”
Det finns ingen möjlighet att nå [nära] noll-utsläpp utan att kraftigt minska vår nuvarande överkonsumtion. Oavsett hur mycket CO2-beräkningar och hållbarhetsredovisningar som genomförs, så är det inte möjligt utan minskad konsumtion.
Det finns naturligtvis fortfarande de som anser att om Sverige kan ”kompensera” sina territoriella utsläpp med motsvarande mängd territoriella upptag (LULUCF), så har vi gjort ”vårt”. Oftast kommer den typen av uppfattning från människor som samtidigt anser att utsläppen som orsakas av vår överkonsumtion, som endast är möjlig genom omfattande import av varor, är de producerande ländernas problem. (ofta Kina) – Som om de planetära systemen på något sätt skulle styras av påhittade landsgränser…
Faktaruta:
Koldioxidutsläppen fortsätter att öka – effekterna är här NU!
Trots Parisavtal och upprepade utfästelser från alla länder, så fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka.
Enligt UNEP:s ”Production Gap Report 2023” planerar ländernas regeringar dessutom att producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen år 2030 än vad som skulle vara förenligt med att begränsa uppvärmningen till 1,5°C.
Som en direkt effekt av de ökande utsläppen ökar den årliga energi som absorberas av vår planet till följd av skillnaden mellan energi som tas emot från solen och energi som reflekteras tillbaka till rymden (Earth Energy Imbalance – EEI).
I maj 2024 låg energiobalansen på 1,97 W/m² dvs. energimängden i planetens kretslopp tillfördes energi utifrån motsvarande energimängden från nära 15 Hiroshimabomber per sekund.
Det innebär att en energimängd motsvarande mänsklighetens totala samlade årliga energiförbrukning (2022: 604 miljoner terajoule eller 168.000 TWh, Källa: Enerdata) tillförs planetens kretslopp varje vecka! Det är fullständigt ofattbara siffror.
Effekten av denna, ofantligt skeva, energibalans är den påverkan på planetens olika klimatsystem vi redan kan se. Ökande temperaturer, förändrade vädersystem, allvarligare stormar, översvämningar, bränder, smältande glaciärer o.s.v. Om du har missat det i nyhetsrapporteringen, ta en titt på några av väderhändelserna kring årsskiftet 2024-2025 här nedan. (Filmer från Yellowdotstudios)
Faktaruta:
Ekologiskt fotavtryck – konsumtionen av resurser fortsätter att öka!
Den globala konsumtionen av förnyelsebara resurser uppgick i genomsnitt till 2,8 Gh/capita (Globala hektar) enligt Global Footprint Network och WWF:s ”Living Planet Report 2022”.
Samtidigt uppgår planetens bärkraft med avseende på förnyelsebara resurser, till 1,6 Gh/capita. Redan idag överutnyttjar vi alltså planetens förnyelsebara resurser kraftigt. Det skulle behövas nära två planeter för att uppnå ”balans”.
Om alla på planeten istället skulle leva och konsumera med svensk livsstil (6,3 Gh/capita), skulle vi istället behöva resurserna från nära fyra planeter (3,8) för att uppnå ”balans” – en utopi!
Vi måste, omgående, reducera mänsklighetens belastning på planetens system för att inte riskera kollaps!
Det finns redan flera ekologiska system som uppvisar begynnande kollaps… (se t.ex fiskerinäringen i östersjön)
Tittar man på materialkonsumtionen (råvaror) inom Sverige har den sedan år 2000 ökat med >44% enligt SCB.
Globalt har graden av resursåtervinning under perioden 2019-2023 minskat från 9,1% till 7,2%. Samtidigt ligger resursåtervinningen i Sverige på 3,4%. Läs mer: Circularity Gap Report
I Sverige förbrändes ca 6,7 miljoner ton inhemskt producerat avfall år 2022. Därutöver har importen av avfall under 2000-talet mer än tredubblats till >3 miljoner ton. Fjärrvärmeverkens behov av bränsle är, redan idag, betydligt större än den svenska ”avfallsproduktionen”.
Förbränningen av farligt avfall (”avgiftning”)uppgick under samma tid till ca 50.000 ton (ca 0,5%)
Resurskonsumtion: På bara sex år, 2016-2021, har vi globalt konsumerat motsvarande över 75 % av vad vi konsumerade under hela 1900-talet
Faktaruta:
Skogens bärkraft
Hur mycket energi kan ett hållbart svenskt skogsbruk bidra med? Ja, det är ju inte helt enkelt att säga. På senare tid har ju dessutom allt fler intressenter framfört att material från skogen ses som lösningen på en stor mängd olika hållbarhetsfrågor.
Skogen skall användas till allt från toalettpapper, emballage i den ökande e-handeln, byggmaterial, till fibrer för hållbara tyger o.s.v. Dessutom som bränsle till allt från flygplan, båtar och bilar till fjärrvärme och elproduktion.
Inom det nationella initiativet Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. I arbetet med färdplanerna har de bl.a uppskattat sitt behov av biobränsle för att bli fossilfria.
Det samlade behovet av biobränsle 178 TWh, räknat år 2045, överskrider den svenska skogens max-kapacitet (139 TWh) med ca 30%.
Det förutsätter dessutom ett fortsatt kalhygge-skogsbruk i strid mot EU:s nya klimatlag.
Svante Axelsson (Nationell samordnare) gjorde följande reflektion (2021-09-22):
”Alla bilar och lastbilar måste gå på el framöver, först då räcker svenskt skogsbränsle till fartyg och flyg. Fjärrvärmeverken får minska sin användning av flis och ersätta med bergvärme och spillvärme från datahallar och fabriker och sågverken och massafabrikerna behöver effektivisera så de använder mindre skogsrester i sina processer”
Enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, skulle man för att ”täcka behovet” behöva öka mängden råvara från skogen med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion.
Så här skriver Tomas Hahn (Associate Professor, principal researcher) vid Stockholm Resilience Centre i en rapport från 2021-09-22:
”EU:s nya klimatlag konstaterar att den största klimatnyttan med skogen det är att vi ska öka skogsförrådet.
Det är enkel matematik, då blir det mindre kvar till både pappersmassa och till biobränslen.”
Den 28 Mars, beslutade dessutom EU om den nya LULUCF-förordningen som medför att nettoinlagringen av kol i det svenska landskapet och i träprodukter måste till 2030 öka med 10 procent.
Enligt Naturvårdsverket utgör den svenska skogsmarken fortfarande en kolsänka, men trenden är minskande.
För de finska skogarna har redan konstaterats att de numer (2025) inte längre är en kolsänka utan en utsläppskälla. SvT
Faktaruta:
Biodiversitet – Biologisk mångfald i skogen
Fossilfritt Sveriges sammanställning bygger på att skogsbruket fortsätter som nu med stora kalhyggen som ger billiga råvaror till massaindustri och biobränslen. Något som möter kritik från forskare.
Utdrag från Naturskyddsföreningens rapport ”Från mångfald till enfald”:
”Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog. Trots det befinner sig skogens biologiska mångfald i i en kris där unga skogar med planterad gran och tall är dominerande. Den här omvandlingen av landskapet är förödande för den biologiska mångfalden. Enformiga gran- och tallskogar kan inte ersätta de ekosystem och livsmiljöer som finns i äldre, variationsrika naturskogar. Dagens skogsbruk gör dessutom att de här miljöerna går förlorade vid varje enskild avverkning av en naturskog, där de naturliga skogsekosystemen avvecklas till förmån för just odlingar av gran och tall.”
Taket är nått för hur mycket skog som kan avverkas
Rapporten är tydlig. Den visar att taket är nått för hur mycket skog som kan avverkas. Skogsbruket framhåller ofta brukandet av skogen som hållbart eftersom skogen växer mer än vad som i dag avverkas. Detta påstående är dock vilseledande.
Faktum är att på den areal som finns tillgänglig för skogsbruk, det vill säga utanför områden som är skyddade eller avsatta av naturvårdsskäl, så avverkas idag i princip hela tillväxten. Taket för vad som kan avverkas i dag är alltså nått. Rapporten visar tydligt på de omfattande landskapsomvandlingar som skogsbruket har inneburit, till stor del som en följd av kalhyggen och skogsplanteringar. Skogslandskapet är i dag kraftigt fragmenterat, en bidragande orsak till detta är det finmaskiga nät av 210 000 km skogsbilvägar som breder ut sig i landskapet. Årligen anläggs dessutom ytterligare 1700 km nya skogsbilvägar.
Bristen på naturliga skogsekosystem och fragmenteringen av skogslandskapet går ut över de arter som är beroende av de här miljöerna för att överleva. Som ett resultat av det minskar den biologiska mångfalden i skogen. Över 2000 skogslevande arter är upptagna på den nationella rödlistan över arter vars framtid är osäker. Av dessa är mer än 900 arter hotade, främst av skogsbrukets åtgärder. Det absolut största hotet mot den biologiska mångfalden är just förlust av arters livsmiljöer.
Läs mer om FNs: ”The Biodiversity Plan” (Kunming-Montreal Avtalet)
Faktaruta:
Produktion av fjärrvärme och el
Enligt Naturvårdsverket levererar fjärrvärme 56% (2022) av energin för uppvärmning (och varmvatten) av bostäder och lokaler. Biobränsle och avfall utgör 79% bränsleanvändningen (2022). Växthusgasutsläppen från fjärrvärmeproduktionen domineras av avfallsförbränningen.
Energianvändning
Uppvärmning
%
Fjärrvärme
Fjärrvärmen produceras i allt större utsträckning med biobränslen (inkl ”biogent” avfall) och i kraftvärmeverk där det också genereras el.
Energianvändningen inom sektorn år 2022 var:
- Fjärrvärme: 56%, 43,9 TWh
- Elvärme: 26%, 20,6 TWh
- Biobränsle: 14%, 11,0 TWh
- Gas: 2%, 1,5 TWh
- Olja: 1%, 1,1 TWh
Bränsleanvändning
Fjärrvärme och elproduktion
%
Biobränsle och Avfall
Bränsleanvändningen för el- och fjärrvärmeproduktion har ökat. Både biobränslen och avfallsförbränningen har ökat avsevärt under perioden.
Bränsleanvändningen inom sektorn år 2022 var:
- Biobränsle: 79%, 58 TWh
(inkl. biogent avfall) - Fossilt avfall: 15%, 11 TWh
(inkl. övriga bränslen) - Kol, masugnsgas: 3%, 2 TWh
- Olja: 3%, 1,9 TWh
- Gas: 1%, 0,5 TWh
Växthusgasutsläpp
Förbränning
%
Avfall
Det har skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, naturgas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen och avfall.
Växthusgasutsläppens fördelning inom sektorn år 2022 var:
- Avfall och övrigt: 78%, 3.110 kton
- Fossila bränslen: 15%, 590 kton
(inkl. fossilt avfall) - Biobränsle: 5%, 180 kton
- Energitorv: 3%, 110 kton