Strategisk Hållbar Utveckling – FSSD

Efter att ha jobbat med hållbarhet och hållbar utveckling i olika sammanhang under mer än femton år. Är jag fortfarande lika förundrad över hur många företag som talar om hållbarhet, utan att egentligen försöka förstå eller definiera vad hållbarhet verkligen innebär.

Man upprättar hållbarhetsredovisningar, engagerar sig i olika initiativ, miljöcertifierar, hakar på trender, tittar på vad andra gör… Det är nästan som om man hittar på lite allteftersom.

”Om vi inte kan definiera målet upplevs resan som onödig, vi vet ju ändå inte när vi är framme!”

Om man frågar flera personer på samma företag vad hållbarhet innebär, får man ofta många olika svar. Men ganska sällan samstämmiga svar som tydligt visar att företaget verkligen har förstått vad det innebär för dem och deras verksamhet. Det finns oftast ingen, eller bara en väldigt vag definition… och oftast väldigt långt från ”konkret”.

Man använder istället gärna hållbarhet som något slags ”rymligt begrepp” som kan fyllas med nästan vad som helst.
Det är inte heller helt ovanligt att frågan besvaras med att peka på någon specifik åtgärd som man just nu ägnar sig åt.

Reflektion

Sällan eller aldrig ser man företag som stannar upp och reflekterar eller frågar sig:

• Hur definierar vi begreppet hållbarhet?
• Är det konkret, så att alla förstår?
• Gör vi rätt saker?
• Leder de saker vi gör verkligen till att vi blir hållbara?
• Missar vi något?
• Hur hänger alla våra initiativ samman?
• Ger åtgärderna vi gör ett bra utgångsläge för att gå vidare?
• Blandar vi ihop åtgärder och verktyg?
• Gör vi tillräckligt?
• …

Ibland verkar det till och med som om en del företag mest ser hållbarhet som någon form av ”hygienfaktor”. Något man måste engagera sig i för att omvärlden förväntar sig det. Eller för att konkurrenterna gör det.

Kanske beror det på att man egentligen inte har någon strategisk plan för sitt hållbarhetsarbete. Kanske beror det på att man inte har integrerat hållbarhet i sin affärsidé utan bedriver det lite ”vid sidan av”.

Men vad är då en strategi för hållbarhet?

En lista med mål är INTE en strategi

Det är inte ovanligt att man ser ledningsgrupper och chefer som samlas för att utveckla företagets framtida strategi.
Trots mängder av entusiasm, diskussioner och övningar är det ganska vanligt att man kommer fram till en lista med mål som kanske liknar den här eller innehåller delar av den.

När man är klar, tittar man tillbaka på resultatet av övningen och tänker att det ser ju ganska OK ut.
Men det gör det egentligen inte.
Listan innehåller vad som kan kallas mål, handlingar och avsiktsförklaringar – men tyvärr inga strategier.

Ännu mer luddigt blir det när man försöker skapa en strategi för hållbar utveckling.
Det är då inte ovanligt att man, utöver listan ovan, ser t.ex hänvisningar till Brundtlandskommissionens rapport och definitionen: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Vanligt är också att referera till FN:s Globala Mål för hållbar utveckling, Parisavtalet, Sveriges Miljömål, Sveriges klimatlag eller någon annan övergripande internationell eller nationell agenda.

Målsättningen uttrycker man sedan på många olika sätt, t.ex: ”Vi skall vara hållbara i allt vi gör…” På senare tid har dessutom uttalanden om t.ex. ”Klimatneutralitet”, ”Netto-Noll utsläpp” blivit allt vanligare. För att inte tala om ”ambitiösa” hållbarhetsmål med fixerade årtal långt bort i framtiden, 2030, 2035 eller ännu senare.
Läs mer om den här ”EGO-trenden” i den här artikeln: ”NOLL-intresse skapar Ointresse”

Sedan ”implementerar” man. Organiserar kick-off:s och workshops. Kommunicerar de nya målen. Berättar att de anställda måste ändra sina beteenden. Formulerar styrkort och avsätter budgetar för att stödja initiativ som passar den nya strategin. 

Det stora problemet är att väldigt få kan beskriva vad ”hållbar” innebär på ett konkret sätt.

Detta gör ofta att hela begreppet blir och upplevs väldigt ”flummigt” på olika nivåer i en organisation.
Fokus vid implementeringen är dessutom nästan alltid på att presentera de beslutade målen (VAD som skall uppnås) på ett inspirerande sätt. Väldigt lite resurser läggs på att förklara logiken bakom, HUR och VARFÖR det skall göras.

I stora organisationer där målsättning etc. har utarbetats centralt uppstår dessutom ofta frågor kring delaktighet och förståelse. Följden blir därför ofta att man gör ”som tidigare”. Man kanske lägger till ett och annat mål, aktiviteter eller mätetal som upplevs ”öka” eller förbättra den där odefinierade ”hållbarheten”.

Det är inte heller ovanligt att avståndet till den centrala målsättningen effektivt ”avskräcker” medarbetare längre ner i organisationen från att ta egna initiativ. Man förväntas bara att följa de centrala målen.

Strategisk hållbar utveckling på RIKTIGT…

I år är det 33 år sedan FN-rapporten ”Our Common Future” publicerades. De flesta av oss känner kanske bättre till den som ”Brundtlandrapporten”. Det är 30 år sedan FNs klimatpanel IPCC:s första utvärdering rörande klimatförändringarna presenterades, och det är 28 år sedan Earth Summit, på Svenskt initiativ, arrangerades 1992 i Rio.

Under de 30 år som har gått sedan 1990 har 51,5% av alla mänskligt förorsakade utsläpp av koldioxid skett.
(De övriga 48,5% koldioxid tog oss ca 235 år att släppa ut, från starten av den industriella revolutionen 1751 till 1990)

Det är också 30 år till 2050, då de globala utsläppen av koldioxid senast måste vara NOLL om vi skall ha en chans att hålla den globala temperaturstegringen under +2°C. År 2030 eller helst tidigare, måste de globala utsläppen vara halverade om vi skall ha någon chans att klara max +1,5 °C.  Vi talar om en årlig minskning på ca 15%… i år, nästa år, varje år.

Samtidigt finns en lång rad fler hållbarhetsfrågor, bl.a: artutrotning, mångfald, försurning, luftföroreningar, överkonsumtion, resursbrist, fattigdom, mat- och vattenbrist, ojämlikhet, klimatflyktingar o.s.v. som kräver vår uppmärksamhet och är väldigt angelägna.

Aldrig har behovet av att lyckas med våra hållbara strategier och att nå våra mål om hållbarhet varit viktigare. Vi har helt enkelt inte råd att misslyckas.

Inför en framtid som ingen av oss egentligen vet särskilt mycket om. Är det nog inte särskilt klokt att slå sig för bröstet och påstå att; ”precis så här skall man göra” för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Låt oss istället titta på några grundförutsättningar för att vi skall lyckas.

Varför…

Om man inte förstår VARFÖR vi snabbt måste ställa om till en hållbar utveckling, finns det ju liksom ingen anledning.

Vi behöver alltså kunskap. Kunskap är ”inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer”, enligt Wikipedia. Till skillnad från information kräver kunskap att man förstår och kan tillämpa information och idéer.

Ett företag kan ju hålla på hur mycket som helst med olika initiativ som har ”hållbarhetstouch”. Men om det inte finns en definition av varför, som vi kan förstå, ta till oss och relatera till. Så kommer aldrig medarbetare, kunder eller omvärlden att ”köpa det”.

De flesta beslut vi människor fattar, fattar vi på emotionella grunder – magkänsla. Inte baserat på rationella fakta.

Låt oss därför börja med varför. 

…för att kunna redovisa

Det finns massvis med exempel på företag som börjat sitt hållbarhetsarbete med att göra en hållbarhetsredovisning. Frivilligt eller baserat på lagkrav. Det kan ju vara ett bra ”insteg”. Men det finns också mängder med exempel på hur det leder till en alltför redovisnings-styrd syn på hållbarhet.

Detta har ju naturligtvis också lett till en uppsjö av redovisningsbyråer, redovisningskrav, certifieringssystem etc.
För att inte tala om alla dessa hållbarhetsindex och ”awards” baserade på snyggast eller bäst redovisning…(?!) 
Ta en titt på rapporten Carrots and Sticks (C&S) och de mer än 614 redovisningskrav som finns i världen… hittills.
Bara för att kunna redovisa uppgifter om hur man gör idag.
(Missförstå mig rätt. Vi behöver såklart redovisning för att kunna följa upp våra framsteg.)

”Men, handen på hjärtat; Hur många företags innovationskraft och utveckling drivs framåt av redovisningskrav…?” 

…för att andra gör det

Nästan lika vanligt är det att företag gör en omvärldsanalys och förstår att det här med hållbarhet måste man ”jobba med”. Idag kommuniceras ju dessutom hållbarhets- och klimatfrågor i allt större omfattning via media och andra sociala kanaler, det börjar bli svårt att ”missa det”. Därefter tittar man på vilka trender som finns i samhället, vad konkurrenterna sysslar med och väljer att göra ungefär som konkurrenterna – fast ”lite bättre”… 

”Sund konkurrens är ju aldrig fel, men om målet och anledningen är odefinierad – hur vet vi att konkurrensen leder oss rätt?”

…för att kunderna frågar efter det

I en lösningsfokuserad värld, med högt tempo. Är det ”alltför” vanligt att hasta iväg med initiativ som löser ”problemet för stunden”. Följden blir ofta ad-hoc betonade lösningar och/eller inkrementella förändringar som görs för att business-as-usual skall kunna fortsätta i stort sett ”ostört”. I det här scenariot handlar det väldigt ofta om att ”leta” efter förmildrande omständigheter eller att lyfta fram specifka delar/detaljer som kan framstå som hållbara.

”Kundtillfredsställelse är naturligvis viktigt, men är hållbarhet bara ett ”tillval” för de som önskar det…?”

Inget av de uppräknade alternativen svarar egentligen på ”VARFÖR?”

Gemensamt för dem är ju dessutom att de lätt leder till en reaktiv syn på hållbarhet. Ett förhållningssätt som lätt får hållbarhet att framstå som en ”pålaga” eller ett ”hinder” för fortsatt utveckling…
Knappast en optimal utgångspunkt för att ta tillvara på alla möjligheter som en hållbar utveckling kan innebära.

För att verkligen kunna svara på ”varför?” Måste vi lära oss mer om hållbarhet. Vi måste sätta oss in i problematiken och försöka förstå de grundläggande villkor som vi är helt beroende av. De miljömässiga- och sociala system som utgör mänsklighetens/vårt ”ekosystem”.

Vi måste börja med den riktigt stora globala skalan och sedan skala oss ner till vårt eget lokala ”ekosystem”.
I dagens globaliserade värld hänger allt ihop.

För en del kan detta kanske upplevas som lite ”flummigt”. Som att det leder bort fokuset från den egna nära verkligheten och de mer ”lokala” vardagliga utmaningarna.

Ett talande exempel är hur en del företag använder FN:s Globala Mål för hållbar utveckling som ett ”smörgåsbord” och väljer ut lämpliga mål för att passa den egna agendan, utan att ta hänsyn till att målen är integrerade och odelbara. Läs mer: ”Har Egoism och marknadsföring tagit över agendan?”

Gemensamma regler och villkor

Det är därför viktigt att använda någon form av gemensamma regler och konkreta villkor. Som dels gör det möjligt för oss att bättre förstå de stora globala utmaningarna, dels gör det möjligt att ”skala ner” utmaningarna till vår lokala verklighet.

Think globally – Act locally

Tänk om…

Tänk om det fanns vetenskapligt baserade regler och villkor som kunde appliceras både i den globala skalan och i den nedskalade vardagen. Villkor som alla kunde använda för att bättre förstå vad hållbarhet verkligen betyder.

Ta en titt på ramverket, FSSD – Framework for Strategic Sustainable Development, nedan. Kärnan i ramverket utgörs av åtta miljömässiga och sociala hållbarhetsvillkor, tillsammans med en iterativ process för att skapa hållbar utveckling.

Hur…

Väldigt ofta när jag ställer frågor kring HUR man skall göra sin hållbarhetsomställning, får jag svar som; ”…plocka lågt hängande frukter” eller ”…börja med att gräva där du står.”

Jag vet inte om de här ”uttrycken” kommer från någon typ av trendiga effektiviseringskurser, men jag har iallafall alltid undrat varför man skall stå i en grop och gräva och på mitt äppleträd växer de godaste äpplena högt upp i solen…

Omställning till hållbarhet är lite annorlunda än många andra förändringar. Ofta när det gäller förändringar avser det justeringar av, eller inom, ”Systemet”. Men när det gäller omställning till hållbarhet är ju själva det nuvarande ”systemet” en högst påtaglig del av problemet., kanske t.o.m. det största problemet.

Låt oss titta på några olika ”hur”.

…inkrementellt.

Stegvis utveckling och stegvis förbättring känner vi ju igen ända ifrån Darwins ”On the Origin of Species...”.
Väldigt mycket av mänsklig utveckling har skett genom kontinuerlig stegvis förbättring. Införandet av bl.a. ISO 9000, flera andra standarder och ”certifieringar” har dessutom gjort kontinuerlig förbättring till en del av systemet.
(Kanske logiskt, men är ett system som förväntas förbättra sig självt genom inbyggda rutiner, den bästa vägen till utveckling i en snabbt föränderlig värld…?)

Förbättring kräver också att någonting redan är ”bra” på att lösa en uppgift. (...eller i alla fall ”hyfsat”)
Översatt till hållbarhetssammanhang ställer det ju krav på att själva ”grundidén” har grundläggande förutsättningar för att kunna vara hållbar, att den ”ryms” inom planetens och samhällets randvillkor.

T.ex har ju ett oljebolag som sysslar med utvinning av fossila bränslen ingen möjlighet att, ens genom inkrementell förbättring, någonsin kunna bli hållbart. En del andra verksamheter, med en i grunden ”hållbar grundidé”, kan å andra sidan, genom inkrementella justeringar kanske förändras till att verkligen bli hållbara.  

Viktigt är ju att ”hållbara grundförutsättningar” avser verksamhetens totala påverkan, inklusive leverantörskedjor och nyttjande, och att inte analysen begränsas av påhittade systemgränser eller andra begränsningar.

Dels medför det ju att verksamheter som helt, eller delvis, saknar grundförutsättningar för att bli hållbara kan fortsätta och därmed fördröja eller omintetgöra de strukturella förändringar som är nödvändiga för att vi skall kunna uppnå ett hållbart samhälle. Läs mer: ”5 saker du måste veta om Klimatkompensation”

…omvälvande

Genom historien finns mängder med exempel på omvälvande förändringar som har medfört att utvecklingen tagit helt andra vägar. Klassiska exempel i näringslivet är t.ex FACIT-krisen, Kodak/Eastman, Strömmad musik, Smartphonen m.fl.

Karakteristiskt för omvälvande förändring är bl.a. att yttre krav, ändrat beteende, nya möjligheter eller ny teknik har öppnat för radikalt förändrade lösningar.

“You never change things by fighting the existing reality.
To change something, build a new model that makes the existing model obsolete.”
– Buckminster Fuller

Omvälvande förändring är ju något som, vid första anblick, stämmer väl med behovet av förändring till ett hållbart samhälle, och kanske är det detta som verkligen erfordras till stor del. Men samtidigt måste vi vara ödmjuka inför all den utveckling som har lett fram till de, på många sätt fantastiska, framsteg som mänskligheten har åstadkommit.

Det vi behöver göra är att ”kritiskt” värdera om konsekvenserna av framstegen (som nästan helt bortsetts från i den neoliberala marknadsekonomin) verkligen ryms i en hållbar värld. Om så inte är fallet krävs förändring. 

Ingen av de här ”metoderna” är väl egentligen det enda svaret på ”Hur?”

Ett villkor, oavsett ”metod”, är ju att grundförutsättningarna för hållbarhet måste finnas.

Det kommer att finnas både vinnare och förlorare i samband med övergången till ett hållbart samhälle. Det viktigaste för ett företag är ju att inse detta tidigt, medan förändring fortfarande är möjligt.

Implementering hur…

När det gäller HUR man skall göra omställningen till en hållbar verksamhet i ett företag. Är ”implementeringen” kanske en av de allra viktigaste faktorerna. Till skillnad från att t.ex byta ett ekonomisystem eller uppdatera en datorrutin, är omställningen till en hållbar verksamhet något helt annat.

Omställningen till hållbarhet är inte bara en företagsangelägenhet. Den berör alla medarbetare, våra privatliv, kunder, leverantörer och samhället runt omkring på ett sätt som de flesta av oss aldrig tidigare upplevt.

Det finns kilometervis med managementlitteratur om hur förändringar ”skall” implementeras. Många av oss kan säkert visa på både bra och dåliga exempel.

Jag har valt att belysa tre förhållningssätt:

Inget mål / Flera mål

Inget mål eller flera mål (initiativ) är nästan samma sak. En ”diffus” bild av rörelse, utan definierat gemensamt mål.
Detta en inte helt ovanlig ”metod”. Avsaknaden av en konkret definition för vad hållbarhet verkligen innebär, leder ofta till att olika initiativ som på något sätt kan påstås rymmas inom det ”rymliga begreppet” hållbarhet, initieras och drivs. Avsaknaden av en konkret måldefinition och tydlig strategi gör att det är omöjligt att veta om aktiviteterna leder till verklig ”framgång”. 

De pågående aktiviteterna fungerar då dessutom som en ”rökridå” och döljer vad som verkligen behöver göras.
Man ser inte skogen för ”alla träd”…

Ett mål (Rätt mål?)

I större organisationer är det inte helt ovanligt att man jobbar med en tvåstegs ”uppifrån-ner” process. Ett fåtal personer på hög nivå tar fram mål och strategi, som sedan skall implementeras. Det är ganska osannolikt att det fungerar.

En framgångsrik metod för genomförande av strategier är sällan en enkelriktad kaskad av beslut. Den förutsätter dessutom att det- eller de utvalda målen verkligen är de rätta målen och att den utvalda vägen dit också är den ”rätta”.
På lägre nivå uppstår lätt passivitet, alla beslut fattas ändå ”någon annanstans.”

FSSD-metoden

Framgångsrika företag kännetecknas ofta av att de upprätthåller intern experimentlust och urvalsprocesser med ”nerifrån-upp” perspektiv, medan de samtidigt bibehåller ”uppifrån-ner” driven strategisk avsikt.

Olika avdelningar, processer etc. kan därigenom utvecklas parallellt, flera alternativa lösningar kan pågå samtidigt och fortlöpande utvärderas för att hitta den bästa, ev. ”omvälvande” nya förhållningssätt kan snabbt integreras o.s.v.
Dessutom utmanas hela tiden medarbetarna att ifrågasätta (Fråga varför?) och att skapa utveckling.

FSSD-metodens skalbara hållbarhetsvillkor och iterativa process skapar inte bara de bästa förutsättningarna för förändring och utveckling. Den engagerar organisationens alla medarbetare i omställningen.

Tänk om…

Tänk om det fanns vetenskapligt baserade regler och villkor som kunde appliceras både på den övergripande företagsgemensamma målbeskrivningen och på olika nivåer, avdelningar, funktioner, regioner, processer etc.
Villkor som alla kunde använda för att bättre förstå vad hållbarhet verkligen betyder.

Ta en titt på ramverket, FSSD – Framework for Strategic Sustainable Development, nedan. De åtta miljömässiga och sociala hållbarhetsvillkoren är helt skalbara.

Mer om strategisk hållbar utveckling…

Om jag hade en kristallkula och kunde sia om framtiden. Om den kristallkulan dessutom hade varit kvalitetssäkrad och baserad på vetenskap. Då hade jag kanske kunnat berätta exakt hur framtiden och vägen dit ser ut.

Nu finns ju inte sådana kristallkulor, men kvalitetssäkrad vetenskap finns.

Genom att använda vetenskapligt baserad kunskap och en vetenskapligt baserad metod, och istället för att tvärsäkert uttala sig om framtiden, fastställa inom vilka gränser vi måste befinna oss för att vara hållbara.
Så kan vi utforma en tydlig strategi för att ta oss dit.

FSSD-ramverket innehåller metoder, processer och verktyg som vi behöver på resan.
Ramverket är generellt och systembaserat uppbyggt för att kunna styra framsteg till en hållbar framtid.

Metoden är en av de mest beprövade som finns när det gäller hållbarhet.
Den är dessutom enkel att förstå samtidigt som den ger konkreta hjälpmedel och förhållningssätt.

Kontakta thefuture^® om du vill veta mer om strategisk hållbarhet och om FSSD-metoden.

Läs mer om FSSD-metoden HÄR