Hållbar utveckling – FSSD:s trattmetafor!
Ibland dyker det upp en bild, ett citat eller en metafor som fångar det som man länge har funderat på.
Trattmetaforen i FSSD-ramverket är precis en sådan. (Framework for Strategic Sustainable Development)
Vad handlar egentligen hållbar utveckling om? Handlar det bara om att minska koldioxidutsläppen, begränsa flygresor, handla på second-hand och välja ekologiska livsmedel, eller är det något mer?
Hållbar utveckling omfattar en mängd aspekter och sträcker sig långt bortom det uppenbara. Faktum är att det finns så mycket att ta hänsyn till att jag, utan tvekan, skulle glömma viktiga delar om jag försökte lista dem alla. Dessutom är hållbar utveckling en dynamisk process som alltid är under förändring.
Det är precis därför trattmetaforen fungerar så bra. Den åskådliggör förändringen som måste ske så att alla kan förstå.
Varför en tratt…
Mänskligheten har genom större delen av sin existens levt som ett ”litet” samhälle på en ”stor” planet, i harmoni med naturen och dess komplexa system. Men med den ökande påverkan vi har på vår omgivning har vi nu blivit ett ”stort” samhälle på en ”liten” planet. Vi befinner oss i en kritisk situation där vår påverkan är så omfattande att vi påtagligt påverkar både naturen och vår planet.
Trattmetaforen illustrerar tydligt denna förändring där väggarnas lutning representerar planetens allt mer begränsade kapacitet att möta de ökande krav på ”nyttor” som det växande mänskliga ”fotavtrycket” ställer.
Handlingsutrymme
Utrymmet mellan mänsklighetens ”fotavtryck” och planetens bärkraft kan liknas vid ett tillgängligt ”handlingsutrymme”, eller ”säkerhetszon”.
Det finns de som tolkar det som att vi kan fortsätta att exploatera resurser och öka vårt fotavtryck, så länge vi inte bryter de planetära gränserna och överskrider planetens bärkraft.
Men även om vår kunskap om det oerhört komplexa system som vår planet med alla sina kretslopp och samband utgör, ständigt ökar. Finns det oerhört mycket mer som vi ännu inte känner till, och kanske aldrig kommer att förstå.
I komplexa system är det omöjligt att ha fullständig kunskap om precis alla händelser och deras konsekvenser. I bästa fall kan vi i efterhand analysera situationen och kanske få en insikt om hur vissa faktorer samverkar, även om vi inte kan omfatta hela bilden. Därför är det avgörande att skapa ett handlingsutrymme som gynnar både mänskligheten och planeten.
Storleken på, om det ens finns någon, kvarvarande säkerhetszon varierar dessutom med vad som avses.
Planetens bärkraft
Ett hållbart och blomstrande mänskligt samhälle är helt (100%) beroende av en planet vid god hälsa. Jorden behöver oss människor mindre än vi oftast tycks förstå, och många verkar ha glömt att vårt välbefinnande är knutet till planetens välmående snarare än vice versa.
Ta en titt på filmen (1,58 min) från Conservation International härintill, så förstår du bättre
Grunderna
All materia som finns på jorden har alltid funnits här. Ingenting tillkommer och ingenting lämnar. Det är ett slutet system. Energi, i form av solstrålning, är det enda som tillkommer utifrån och det enda som lämnar. (”IR-strålning”)
Fotosyntesen fungerar som motorn för allt liv på jorden, den är den enda processen som med hjälp av solenergi kan skapa livets grundläggande byggstenar.
Atmosfären, biosfären och hydrosfären arbetar tillsammans inom olika kretslopp, och mellan jordens berggrund, litosfären, och naturen existerar oerhört långsamma geologiska cykler som sträcker sig över enorma tidsperioder.
De planetära gränserna
De planetära gränserna är ett ramverk för hållbar utveckling utformat av en forskargrupp med ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre.
De planetära gränserna är de säkra gränserna för mänsklighetens fotavtryck på de nio kritiska processerna som tillsammans upprätthåller en stabil och motståndskraftig jord. Den senaste uppdateringen 2023 kvantifierade inte bara alla gränser, den drog också slutsatsen att sex av de nio gränserna redan har överskridits.
Att överskrida de planetära gränserna ökar risken för att utlösa storskaliga och plötsliga miljöförändringar som kan bli irreversibla.
Även om drastiska förändringar inte sker omedelbart, markerar överskridandet av gränserna en kritisk tröskel som hotar både människors välbefinnande och de ekosystem vi är en del av.
Gränserna är ömsesidigt beroende, vilket innebär att när en gräns passeras kan det påverka andra, vilket i sin tur kan leda till att även dessa överskrids. Det är avgörande att förstå gränserna som relaterade processer inom det komplexa biofysiska jordsystemet.
För att säkerställa ett hållbart beslutsfattande kan vi inte se de planetära gränserna isolerat; endast genom att respektera alla nio gränser kan vi skydda det säkra utrymmet för mänsklig civilisation.
Global Overshoot Day
Global Footprint Network sammanställer data över jordens årliga produktion av förnyelsebara resurser som de sedan jämför med konsumtionen. Inom en lång rad områden har vi sedan år 1970 övertrasserat den ”säkerhetszon” som är helt nödvändig för att mänskligheten skall kunna fortleva på den här planeten. Idag uppgår vår globala konsumtion av förnyelsebara resurser till 173% av naturens förmåga att årligen ”återskapa” dessa resurser – planetens bärkraft.
Vi använder alltså inte bara naturens ”avkastning” utan även dess ”kapital” – ett beteende som ofelbart leder till att de de ekologiska systemen utarmas. Följden blir att ”handlingsutrymmet” överskrids – väggarna på ”tratten” pressas allt hårdare utåt för att för att ”rymma” mänsklighetens allt högre resursutnyttjande.
Följderna kan vi se redan idag – snabbt minskande mångfald och massutdöende. (WWF: Living Planet Report)
Det ekologiska systemets med alla sina ömtåliga kretslopp och system riskerar storskalig kollaps, med konsekvenser för bl.a vår matförsörjning, vattentillgång och alla de systemnyttor som är absolut nödvändiga för vår existens.
Om alla människor på planeten skulle leva med svensk livsstil skulle konsumtionsnivån istället hamna på 327% av jordens bärkraft – vi skulle m.a.o årligen behöva resurserna från mer än 3,3 jordklot för att upprätthålla den nivån – en utopi!
Mänsklighetens ”fotavtryck”
Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på något sätt. Vår livsstil lämnar ständigt ekologiska fotavtryck genom våra val och handlingar. Alltifrån maten vi konsumerar till de kläder vi bär har konsekvenser för jordens skogar, hav, vattendrag, mark, luft och den biologiska mångfalden. Med en ökad produktion och konsumtion intensifieras vår påverkan på den omgivande naturen och allt levande som vi delar vår planet med.
Folkmängd
Mänskligheten har under den absolut största delen av sin existens varit
ett litet ”samhälle” på en stor planet.
Det var först i samband med jordbruksrevolutionen ca 10 000 år fKr. (då människor började bli bofasta och bruka jorden) som jordens befolkning ökade i större omfattning. Då fanns det ca 4 miljoner människor. År 0 hade det ökat till ca 190 miljoner. Först på 1800-talet passerades 1 miljard.
Den globala befolkningstillväxten nådde sin topp för länge sedan. Diagrammet visar att den globala befolkningstillväxten toppade 1962 och 1963 med en årlig tillväxttakt på 2,2 %; men sedan dess har världens befolkningstillväxt halverats.
I aboluta tal innebär det ändå att jordens befolkning har ökat i en takt av ca 1 miljard per decennium sedan 1950-talet.
Det är dock inte antalet människor i sig som är den mest avgörande faktorn för mänsklighetens allt större påverkan på vår planet. Det är mänsklighetens växande ”fotavtryck”, hur vi lever, nyttjar och samverkar med planeten, som är avgörande.
Livsstil och konsumtion
Den mest betydande påverkan på mänsklighetens fotavtryck har den livsstil och de konsumtionsmönster som har formats över tid. Det diagram som presenteras här (Oxfam Climate equality) visar hur CO2 -utsläpp kan kopplas till inkomstnivå. Det skulle lika gärna kunna illustrera förhållandet mellan konsumtionsnivå och resursanvändning – korrelationen är mycket stark.
Resurser, ekonomi och CO2
Råvaruutvinningen och användningen ökar år för år. På bara 50 år har den globala råvaruanvändningen nästan fyrdubblats – den överträffar befolkningstillväxten. På bara sex år (2016-2021) konsumerade vi 75% av vad vi konsumerat under hela 1900-talet. I Sverige har materialkonsumtionen, enligt SCB, stigit med 44% hittills under 2000-talet.
Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt, resursanvändning och CO2-utsläpp är mycket tydlig. Se diagrammet baserat på data från Circle Economy.
Neoliberalism & Marknadsekonomi
Mänskligheten har under större delen av de ca 200.000 år som vi existerat levt i samspel med naturen. Det är väl egentligen inte förrän vid den industriella revolutionens intåg under mitten/slutet av 1700-talet som vårt sätt att leva på allvar började avvika från samspelet och orsaka effekter på vår natur och vårt samhälle – till att börja med i ganska begränsad skala…
Men så dök det, i sviterna efter andra världskriget och med det kalla kriget som inramning, upp neoliberala marknadsekonomiska idéer som i det närmaste ”kullkastade” alla tankar på samspel, genom att nästan helt negligera några, inte alldeles oväsentliga, förutsättningar för vår existens – Vårt samhälle och vår planet…
Idag vet vi ju att även om marknadsekonomin har bidragit till en på många sätt snabb och ”fantastisk” utveckling för mänskligheten (… i alla fall, delar av den), så har den närmast blinda tron på ”marknaden” samtidigt som vi ignorerat varningssignalerna från planeten och samhället, och dessutom blundat för bank- och finansvärldens alltmer skenande profithunger, tagit oss till randen av ekologisk, social och ekonomisk kollaps.
Läs mer: Den ”blinda” tron på marknaden…
Konsekvenstänk…
Inom forskningen läggs stor vikt vid att noggrant analysera kausalitet och dess inverkan på det som sker. Kausalitet representerar en nödvändig relation mellan empiriska fenomen, oavsett om de är objekt eller händelser.
När det råder kausalitet mellan två fenomen benämns den ena som orsak och den andra som verkan (konsekvens). Detta begrepp är av särskild betydelse i komplexa system, där flera samtidiga händelser inte alltid är relaterade till varandra.
Trots den tydliga kopplingen mellan samhällsutveckling och negativa effekter på planetära system har vi sett en brist på konkreta åtgärder. Den fixering som samhället och näringslivet har på ekonomisk tillväxt har lett till att allvarliga konsekvenser medvetet har förträngts.
I dagsläget, år 2025, bevittnar vi en ny våg av konsekvensförenekelse där mäktiga nationer, företag och organisationer aktivt investerar i omfattande insatser för att dölja eller spela ner de negativa effekterna av fortsatt ekonomisk tillväxt och den ökande ekonomiska ojämlikheten…
Den stora ACCELERATIONEN
Exponentiell utveckling leder till exponentiella konsekvenser. (…överraskande?)
Den 16 januari 2015 publicerades i Anthropocen Review en forskningsartikel som sammanfattade den mänskliga aktivitetens påverkan på vår planets samverkande fysiska, kemiska, biologiska och mänskliga processer, vilket illustrerades genom en uppsättning av 24 globala indikatorer som tillsammans bildar en så kallad planetär instrumentbräda. Läs mer.
Utan att gå på djupet är det ganska tydligt att den exponentiella samhällsutveckling som verkligen tog fart efter andra världskrigets slut medförde motsvarande exponentiella utveckling (konsekvenser) på en rad planetära områden.
Drivkraften bakom denna utveckling kan, till stor del, kopplas till de neoliberala marknadsidéer som beskrivits ovan.
Limits to Growth
Limits to Growth (LTG) är en banbrytande rapport från 1972 som utforskar potentiella scenarier för exponentiell ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt i en värld med begränsade resurser genom avancerade datorsimuleringar. Studien använde den komplexa World3-datormodellen för att analysera hur mänskliga system samverkar med planetens ekosystem och vilka konsekvenser dessa interaktioner kan medföra för framtiden.
Rapporten har fått både negativ och positiv kritik genom åren men har också uppdaterats, validerats och jämförts med uppmätt verklig utveckling. Bilden har kompletterats med en kurva för global medeltemperatur och trender/prognoser från andra källor.
I det här samhället har vi människor, väldigt nyligen, skapat ett näringsliv (och politiska system) som har utsett evig ekonomisk tillväxt till sin heliga Graal! En ideologi och självupptagen illusion som tror att den ekonomiska marknaden löser alla problem.
Läs mer: ”Evig tillväxt på EN planet – utopisk faktaförnekelse!”
Tidsskala
Hur hanterar trattmetaforen tidsskalan för den hållbara utvecklingen behöver ske?
Egentligen inte alls – den är en metafor för vad som behöver ske, oavsett tidsskala.
De flesta av oss har svårt att förstå vad en geologisk tidsskala innebär. Jorden skapades för ca 4,6 miljarder år sedan. Det är 4.600.000.000 år. Den moderna människan har existerat ca. 200.000 år. Det är 0,004% av jordens existens.
Om vår planet har har existerat i ”24 timmar”, så har den moderna människan funnits i 3,75 sekunder
En sak kan vi enas om; mänsklighetens existens befinner sig i ett otroligt akut läge, där väldigt mycket behöver ändras inom en mycket kort tidsrymd – det är AKUT!
Den bästa startpunkten att börja med hållbar utveckling var för länge sedan,
den näst bästa startpunkten är NU!
Naturligtvis finns det tidsskalor att förhålla sig till. I synnerhet om man tittar på de ekologiska parametrarna och jordens bärkraft. Det har väl inte undgått någon att vi människor redan har förorsakat en skenande CO2-halt i atmosfären, skenande temperaturökning, en skenande försurning av våra hav o.s.v. Vi vet också att sex av de nio planetära gränserna redan har passerats och att vi troligen redan vid 1,5°C global temperaturökning har passerat några av de planetära tippningspunkterna som riskerar att klimatförändringarna blir irreversibla och självförstärkande.
Ju längre vi väntar med åtgärder ju större blir risken att vi inte klarar den omställning som oundvikligen måste ske.
Lång
Medel
Kort
Summering
Trots att trattmetaforens ursprung idag har 35 år på nacken, ger den fortfarande en utmärkt biild av den förändring som måste ske om vi väljer att satsa på ett fortsatt mänskligt samhälle. Ett välmående samhälle på en välmående planet.
Tittar man på enskilda flöden eller system finns både de som redan idag är kritiska och befinner sig ”utanför” tratten och de som fortfarande har en ”säkerhetszon”. Detta förstärker ytterligare det angelägna behov av strategisk hållbar utveckling som trattmetaforen förmedlar.
Om någon kritik mot trattmetaforen skall anföras är det väl att situationen för mänskligheten och planeten kraftigt har försämrats under de 35 år som passerat sedan den först definierades och att illustrationen med fördel kan justeras så att den ännu tydligare åskådliggör den akuta krissituation vi idag befinner oss i.
Gränsvillkor – Hållbarhetsprinciper
Genom FSSD-ramverkets vetenskapligt utarbetade gränsvillkor kan vi redan nu definiera de krav som ställs för att uppnå verklig hållbarhet.
Vi kan formulera en tydlig målbild och, i en komplex och ständigt föränderlig värld, finjustera denna målbild kontinuerligt så länge den uppfyller gränsvillkoren. Detta ger oss möjlighet att arbeta strategiskt för att nå och upprätthålla en hållbar utveckling.
Enskilda organisationer, regioner och nationer behöver inte vänta på globala avtal för att agera. Strategisk hållbar utveckling i linje med hållbarhetsprinciperna erbjuder konkurrensfördelar, samtidigt som den hjälper samhället i den nödvändiga globala omvandlingen.
Läs mer: FSSD-metoden
