Är social hållbarhet inte viktigt längre?
Under de senaste veckorna har nyheterna rapporterat om hur flera av de största amerikanska företagen som Google, Apple, Meta, BlackRock, Walmart, Starbucks och McDonalds har beslutat att avveckla sina mångfaldsinitiativ inom ramen för ”DEI” (DEI = Diversity, Equity and Inclusion).
Detta sker efter att republikanska politiker har utövat påtryckningar och efter en nyligen utfärdad exekutiv order från Trump som kräver att myndigheter och privata företag ska avskaffa DEI-policys i både den offentliga och privata sektorn, med den underliga motiveringen att man därigenom skall; ”...terminate illegal discrimination in the federal government…”.
Det räckte alltså med att en narcissistisk och nihilistisk person med fascist-ambitioner i Vita huset visade sitt förakt för jämlikhet för att dessa globala företag snabbt skulle stryka de satsningar de tidigare ansåg vara så viktiga för social hållbarhet. Så viktigt ansåg de alltså att det var – tills plötsligt det inte alls var viktigt längre!
Nu finns det en reell risk att företag världen över, särskilt de med verksamhet i eller med USA, kommer att följa efter, vilket sannolikt kommer att leda till att amerikanska företag, investeringsbolag och banker minskar eller helt utelämnar krav på social hållbarhet i sin globala verksamhet, något som i sin tur kan skapa en nedåtgående spiral för social hållbarhet.
Som vanligt drabbas de mest utsatta först, och värst, av dessa förändringar.
Men det är inte det enda…
Den uppenbara likgiltigheten och nonchalansen från ledarskapet för ett av världens största länder och ekonomier när det gäller social hållbarhet får allvarliga konsekvenser för samhället som helhet. När flera multinationella företag dessutom, tillsynes utan eftertanke*, avvecklar centrala delar av sina långsiktiga insatser för social hållbarhet undermineras den tillit som är så viktig för en hållbar framtid.
*/ Den enda eftertanken de multinationella företagen tycks ha är att social hållbarhet aldrig någonsin får påverka företagens ekonomiska vinning. Om risken finns att de styrande politikerna betraktar företagens satsningar på mångfald, Jämlikhet och inkludering som ”illegal discrimination” [?!] och detta skulle verka menligt på möjligheten att t.ex få statliga avtal, eller att få fördelaktig behandling av skattemyndigheterna – så skrotar de omgående arbetet med social hållbarhet.
Tillit
Tillit är en grundläggande byggsten för ett hållbart samhälle och kan mycket väl vara den mest centrala. Utan tillit finns det ingen kraft som förenar och koordinerar det komplexa system vi kallar samhälle.
Det är intressant att ordet tillit är ett palindrom, vilket speglar dess inneboende dubbelriktade natur och visar hur det förenar individer, organisationer och myndigheter på alla nivåer och i alla konstellationer.
Tillit kan inte påtvingas; den måste förtjänas.
Tillit kännetecknas av en förväntan som en individ eller grupp har på att en annan individ eller grupp kommer att hålla sina ord, löften och både muntliga och skriftliga uttalanden. Denna känsla av förtroende grundar sig på olika faktorer. Mayer et al beskriver i ””An Integrative Model of Organisational Trust” (1995), tre centrala komponenter som bidrar till att bygga och upprätthålla tillit i relationer och organisationer:
- Förmåga/kompetens: Förmåga och kompetens består av en uppsättning färdigheter, kunskaper och egenskaper som gör att en individ eller part kan påverka ett specifikt område. (Väcker frågan om förtroendet för motpartens expertis.)
- Motivation av välvilja: Motivation av välvilja involverar den grad i vilken man tror att någon är benägen att agera i andras intresse snarare än av själviska skäl. (Har jag förtroende för att motparten har en genuin avsikt att agera även för ”mitt bästa”.)
- Integritet: Integritet handlar om den konsekvens med vilken en part följer sina deklarerade värderingar och hur dessa värderingar uppfattas. (Är motpartens värderingar och handlingar acceptabla för mig.)
Nedan redovisas två, lite mer konkreta, definitioner av tillit:
Personlig tillit
Personligt tillit och förtroende är avgörande för en organisations framgång. Lågt mellanmänskligt förtroende mellan anställda resulterar i hög personalomsättning, lågt medarbetarengagemang och onödig övervakning, dubbelarbete och byråkrati.
De flesta har väl hört citatet av Peter Drucker:
”Culture eats strategy for breakfast!”
Oavsett hur bra din affärsstrategi är, kommer den att misslyckas utan en företagskultur som uppmuntrar människor att implementera den.
Är transparent
Transparens handlar om att vara öppen och ärlig i kommunikationen. Det handlar om att ha öppna samtal med kollegor och uttrycka din ärliga åsikt snarare än att dölja eller förvanska information. Genom att vara öppna och ärliga försäkrar vi människor att det inte finns något att dölja. Brist på transparens kan lätt ge intryck av att det finns en dold agenda.
Håller vad man lovar
Att göra det vi säger att vi kommer att göra betyder att andra kan lita på oss. Detta är nyckeln till att bygga upp ett mellanmänskligt förtroende. Studier visar att den främsta anledningen till att någon litar på sina kollegor är för att de utför de uppgifter som de har tilldelats eller åtagit sig och levererar resultat.
Visar förtroende
Förtroende är generativt. Med det menar vi att människor är mer benägna att lita på en annan person när de känner sig betrodda av den personen. När vi utökar vårt förtroende och låter andra känna sig betrodda skapar det ömsesidighet och uppmuntrar motparten att lita på oss i gengäld.
Är personlig
Att hantera relationer på en grundläggande mänsklig nivå snarare än bara transaktionsmässigt för att få något du behöver är viktigt för att bygga förtroende. Detta beteende handlar om att engagera sig i mer än bara arbetsrelaterade frågor och att lära känna någon på en mer personlig nivå. Det betyder inte att ignorera gränserna mellan vad som är personligt för dig och arbetslivet. Det betyder inte avslöjande av saker som du håller som djupt privata. Det handlar om att låta folk veta vad som intresserar dig och vara lämpligt öppen om dina åsikter och bekymmer.
Är konsekvent
Konsekvens handlar om att kommunicera samma budskap till kollegor och att inte ändra det vi redan kommit överens om. Lika viktigt är konsekvens i beteendet, vilket gör att de som arbetar med oss kan förutse hur vi kommer att agera i olika situationer.
Uppskattar andra
Att visa respekt för människor oavsett deras status eller makt är ett bra sätt att bygga förtroende. Vi kan också visa respekt genom att visa vår uppskattning av den ansträngning som andra lägger ner på sitt arbete.
Är en bra lyssnare
De flesta är mer benägna att lita på någon som lyssnar på deras åsikter. Förutom att bygga förtroende är det mycket viktigt att lyssna på en annan persons synvinkel, även om du inte håller med. Att lyssna hjälper dig att placera dig själv i en annan persons skor och se saker ur deras perspektiv. När du lyssnar på dina kollegor känner de sig värderade och det ger också båda parter en bättre förståelse för situationen så att du kan fatta bättre beslut. Att lyssna är också ett annat sätt att visa respekt och få andra att känna sig betrodda.
Visar sårbarhet
Att vara sårbar är ett annat viktigt beteende som stärker och bygger tillit. Det här är mer än att bara be om ursäkt, det handlar om att ta ansvar för våra handlingar och försöka göra saker rätt om möjligt när de går fel. Det handlar om att stå för sina misstag och ofullkomligheter.
Institutionell tillit
Förtroende är centralt för offentliga förvaltningar och utgör en av de mest citerade indikatorerna för att utvärdera institutioners och regeringars prestationer enligt OECD 2019.
Ramverket från OECD delar in förtroende i två grundläggande komponenter; kompetens och värderingar, vilket återspeglas i relevant forskning och litteratur. För varje komponent identifierar ramverket viktiga dimensioner såsom lyhördhet, pålitlighet, integritet, öppenhet och rättvisa.
Kompetens
Institutionernas förmåga att leverera tjänster av hög kvalitet och/eller enligt ett givet mandat.
Lyhördhet
Lyhördhet handlar om hur väl man tillhandahåller tillgängliga, effektiva och medborgarorienterade offentliga tjänster som effektivt tillgodoser behoven och människors förväntningar.
Brist på lyhördhet kan lätt ge intryck av att det finns en dold agenda.
Pålitlighet
Institutionernas förmåga att minimera osäkerheten i den ekonomiska, sociala och politiska miljö som människor möter, och att agera på ett konsekvent och förutsägbart sätt
Värderingar
Drivkrafter, underliggande avsikter och principer som informerar och styr handlingar och beteenden.
Integritet
Institutioners anpassning till etiska principer och uppförandenormer för att skydda allmänheten
intressen.
Öppenhet / Transparens
I vilken utsträckning information delas med medborgarna på ett transparent, tillgängligt och användbart sätt och i vilken grad ett heltäckande tillvägagångssätt för interaktion med intressenter finns på plats.
Rättvisa / Jämlikhet
Konsekvent, rättvis och jämlik behandling av medborgare och företag vid utformning och genomförande av politiken.
Social hållbarhet är viktigare nu än någonsin tidigare!
Det handlar om hur vi människor interagerar och behandlar varandra i samhället. Detta samspel är fundamentalt för vår framgång som art på denna planet. Samtidigt behöver vi också vara medvetna om att vi är den enda arten som aktivt hotar inte bara vår egen överlevnad utan även allt övrigt liv omkring oss.
Vi befinner oss i en tid där demokratin utmanas globalt, där ekonomisk och social ojämlikhet växer snabbt och där konflikter ständigt dominerar nyhetsflödet. Det är en tid när vårt mänskliga samhälles handlingsutrymme inom planetens begränsningar minskar hastigt, och den begränsade tillgången på livsviktiga resurser hotar att ytterligare belasta den redan sköra väven som utgör vårt sociala system.
Aldrig tidigare har vår överlevnad på den här planeten befunnit sig i ett mer utsatt läge! Utan att stärka vårt sociala system är det tveksamt om vi ”klarar det”!
Vad är det som definierar social hållbarhet
Det mänskliga sociala systemet, likt alla levande system, kan förstås som ett komplext adaptivt system präglat av osäkerhet, ständig förändring och oväntade händelser, vilket kräver en hög grad av flexibilitet och anpassning för att effektivt navigera och hantera det.
Forskning har identifierat flera centrala aspekter som förenar och utgör fundamentet för det sociala systemets funktion. De fem viktigaste är:
Tillit
Tillit spelar en avgörande roll eftersom det fungerar som det fundamentala ”limmet” som binder samman det sociala systemet och skapar förutsättningar för samordning när förändringar och anpassningar behövs.
Mångfald
Mångfald berikar våra perspektiv och erfarenheter. I en ständigt föränderlig och komplex värld är framtiden ofta oviss, vilket gör det avgörande att vara förberedd på olika scenarier. Genom att erbjuda en bredd av alternativ kan vi öka vår motståndskraft och förbättra våra möjligheter att framgångsrikt navigera genom framtidens utmaningar.
Förmåga att lära
Förmågan att lära gör att vi växer och anpassar oss. Lärande utgör en grundläggande mekanism i ett komplext adaptivt system, eftersom det möjliggör en känslighet för förändringar och en effektiv respons på dessa.
Förmåga till självorganisation
Vår förmåga till självorganisation ger oss möjlighet att ta ansvar och forma vår egen väg. Alla komplexa system har en inneboende förmåga att självorganisera, och just denna spontanitet i organiseringen utan central ledning är avgörande när plötsliga förändringar inträffar i omvärlden.
Mening
Forskning visar att för att mänskliga sociala system ska kunna existera och frodas krävs ett tydligt syfte och en djupare mening, ett tydligt varför. Begreppet mening betraktas ofta som en avgörande faktor för att kunna hantera och förstå komplexa system, och det fungerar dessutom som en indikator på tillit.
Nedanstående film av Sustainability Illustrated (8,37 minuter) ger en översiktlig sammanfattning av begreppet social hållbarhet.
Gränsvillkor för social hållbarhet
Med utgångspunkt från föregående avsnitt är det viktigt att analysera och identifiera vilka grundläggande mekanismer som kan undergräva dessa väsentliga aspekter av det sociala systemet och därmed hota dess långsiktiga hållbarhet.
Forskning har pekat på fem centrala mekanismer vars störningar kan utgöra ett hot mot de grundläggande aspekterna av det sociala systemet, nämligen hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening, vilka tillsammans definierar gränsvillkor för social hållbarhet. För att dessa mekanismer ska kunna betecknas som gränsvillkor krävs också att de är nödvändiga, tillräckliga, generella, konkreta och icke-överlappande.
Sociala Hållbarhetsprinciper
FSSD-metodens fem principer för social hållbarhet, bygger på de gränsvillkor som forskningen identifierat.
Genom att införa ett ”inte” framför gränsvillkoren kan vi definiera fem centrala principer för social hållbarhet som är tillämpliga på alla nivåer i vårt samhälle. Överskridande av dessa principer underminerar förutsättningarna för en verklig hållbar utveckling.
I det hållbara samhället finns inga strukturella hinder* för människors hälsa
Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som undergräver deras möjligheter att undvika skador och sjukdomar; fysiskt, mentalt eller emotionellt.
I det hållbara samhället finns inga strukturella hinder* för människors inflytande
Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att delta i att forma de sociala systemen som de ingår i
I det hållbara samhället finns inga strukturella hinder* för människors kompetens
Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att lära sig och utveckla kompetenser individuellt eller tillsammans.
I det hållbara samhället finns inga strukturella hinder* för människors opartiskhet
Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som innebär partisk behandling,
I det hållbara samhället finns inga strukturella hinder* för människors mening
Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att skapa individuell mening eller att skapa en gemensam mening.
*/ Begreppet strukturella hinder avser sociala konstruktioner – politiska, ekonomiska och kulturella – som har rotat sig djupt i samhället, vilka upprätthålls av dem med makt och som, av olika skäl, är svåra eller omöjliga att övervinna eller undvika för dem som drabbas. Strukturella hinder finns i alla former; lagar, regler, policys och inte minst i attityder, outtalade ”normer” och beteenden.
Det är avgörande att fokusera på dessa hinder, eftersom det inte handlar om enstaka handlingar som bryter mot normerna som leder till ohållbarhet, utan snarare om att sådana överträdelser är inbäddade i samhällsstrukturerna, vilket utgör ett allvarligt problem.
Ställ krav på leverantörer – Code of conduct – följ upp!
För företag med hållbarhetsambitioner är det avgörande att noggrant granska och förfina sin uppförandekod samt att förbättra rutinerna för upphandling och uppföljning. Det är också nödvändigt att utvärdera den egna verksamheten och alla leverantörskedjor med avseende på hållbar utveckling i alla dess aspekter.
Krav utan noggrann uppföljning och konsekvens = Bla Bla Bla!
Vi har tidigare sett exempel på avskyvärd behandling av oliktänkande i länder som bl.a Kina (Uigurerna). Bristande åtgärder mot barnarbete och omänskliga arbetsvillkor i ett flertal länder, inte minst i Sydostasien och Afrika. Dessutom har företag svartlistats på grund av oklara kopplingar till förtryckande regimer (T.ex Huawei). Leverantörer har blivit svartlistade på grund av bristande jämställdhet mellan könen i deras respektive hemländer, t.ex Saudi Arabien o.s.v.
Det finns mängder av exempel på företag som, år efter år, fortsätter att bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter samtidigt som de marknadsför sig som ”socialt ansvarstagande” (T.ex inom fast-fashion). Detta kommer att fortsätta så länge det accepteras av samhället, så länge ansvarstagande företag accepterar att leverantörer bryter mot sociala hållbarhetsprinciper.
Vi kan också se detta inom B2C-sektorn, där företag som Shein och Temu kringgår gällande regelverk och internationella överenskommelser. Genom att utnyttja konsumenters bristande kunskap om deras personliga ansvar kan dessa företag sälja produkter till priser som mer hållbara aktörer aldrig kan matcha.
USA – nu en ”Skurkstat”
När nu USA har anslutit sig till ”skurkstaterna” genom att stryka väldigt mycket av den reglering och lagstiftning som berör sociala hållbarhetsfrågor (och ekologiska hållbarhetsfrågor) finns det goda skäl att kritiskt omvärdera leverantörer med ursprung i eller anknytning till USA.
Det är inte minst viktigt att beakta den praxis som USA nu instiftar på nationell nivå, när man t.ex försöker tillskansa sig råvaror genom att bryta mot tidigare upprättade avtal (t.ex Budapestuppgörelsen), hota med att inte uppfylla tidigare avgivna löften (t.ex vapenleveranser) eller avbryta tillgång till tekniska system. (t.ex ”Starlink”)
Man avbryter dessutom sin medverkan i flera FN-organisationer och avtal såsom WHO, UNHRC, UNRWA, IPCC och Parisavtalet ) och visar därmed sitt motstånd mot allt engagemang som inte tydligt stödjer USA:s strävan efter ekonomisk vinning och global dominans. (På alla andras bekostnad)
Inte nog med det, när företrädare för USA:s ledning visar förakt för andra länders demokratiska system och suveränitet, försöker påverka valprocesser och använder nationella maktmedel, inklusive militära resurser, för att styra enskilda företags tillgång till marknader och rigga avtal till sin egen fördel, så framträder en nivå av korruption som är djupt oroande.
En lista över de mest påtagliga förändringarna återfinns här – Executive Orders. Men även besparingsinitiativet ”DOGE” (under ledning av oligarken Elon Musk) leder till nedskärning hos många av de övervakande myndigheter, forskningsresurser etc. som tidigare fungerat som kontroll, uppföljning och utveckling av viktiga hållbarhetsparametrar. Förändringarna påverkar dessutom, indirekt, många andra länders sociala- och ekologiska vardag.
Ett exempel: I Executive Order 14209, anges att lagstiftningen i FCPA (Foreign Corrupt Practices Act) skall ses över med syfte att minska eller helt eliminera kraven på amerikanska aktörer gällande bl a. mutor för att säkra ”otillbörliga fördelar”… (Mantrat ”MAGA” ställs uppenbarligen över lagstiftning, internationella avtal, handelsuppgörelser och tillit i någon slags chock-doktrin där alla medel är tillåtna, inklusive rena maffia-metoder.)