FSSD – ett hållbarhetssystem med faktabaserad väsentlighet som grund

Efter att Europarådet i November (2022) gav sitt slutgiltiga godkännande till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) så har helt plötsligt väsentlighet och nu i synnerhet dubbel väsentlighet återigen blivit ett av de senaste ”buzzworden” i hållbarhetssammanhang.

Helt plötsligt framstår det som om EU och i synnerhet finansvärlden har gjort en helt ”banbrytande” upptäckt;

”Företag drabbas inte bara av klimatkrisen, de är dessutom delaktiga i att den uppstår…(!)”

Jag ber om ursäkt för det lite ironiska tonläget, men hallå! Forskningsrapporterna, inte minst IPCC:s sammanfattande och oerhört faktagranskade rapporter, har under decennier påvisat att klimatkrisen är förorsakad av mänsklig aktivitet.

Det pånyttvaknade intresset i media kring ”Exxon knew”, där man inte bara visar att Exxon redan på 1970-talet visste att fortsatt fossilanvändning skulle kunna påverka klimatet i en katastrofal omfattning, utan nu också kan påvisa hur otroligt exakta Exxons analyser var, är ju bara ett av många exempel på hur det neoliberala, marknadsekonomiska experimentet har drivit mänsklighetens existens till randen av en katastrof – för att gynna en liten ekonomisk elit…

Det är väl nästan bara finansvärlden och populister på politikens högerkant som fortfarande är, eller uppträder som, faktaförnekare! Forskningen och vetenskapen är sedan länge avgjord.

Frågan om politikerna i EU verkligen har fattat det, kvarstår dock! Så här skriver EU bl.a i sin egen pressrelease:

”…Det innebär att företag snart kommer att krävas att publicera detaljerad information om hållbarhetsfrågor. Detta kommer att öka ett företags ansvarsskyldighet, förhindra divergerande hållbarhetsstandarder och underlätta övergången till en hållbar ekonomi…”

Man anser alltså fortfarande att den primära anledningen till att företag skall redovisa hållbarhetsparametrar är;
”för att underlätta övergången till en hållbar ekonomi”…

Insikten om att ekonomin aldrig kan vara något annat än ett strategiskt ”medel” för att uppnå ekologisk och social hållbarhet saknas fortfarande. Läs mer: Hållbarhet – skillnaden mellan ”MÅL” och ”MEDEL”?

Men, tillbaka till begreppet ”väsentlighet”.

Väsentlighet / Materialitet

Väsentlighet definieras ofta som; ”Förhållanden som är viktiga att veta för att fatta välgrundade beslut.” (ofta ekonomiska!)

I dagens hållbarhetsredovisningar görs ofta intressent- och väsentlighetsanalyser för att definiera vad som är viktigt att redovisa. Väsentlighetsanalys härstammar i det här sammanhanget nästan alltid från det engelska begreppet ”Materiality” som är ett flitigt använt begrepp inom ekonomi och ekonomisk revision. Begreppets betydelse och användning är därför också väldigt färgad av ett ekonomiskt synsätt.

”Materiality is a concept that defines why and how certain issues are important for a company or a business sector. A material issue can have a major impact on the financial, economic, reputational, and legal aspects of a company, as well as on the system of internal and external stakeholders of that company.”

I näringslivet och finansvärlden är det ganska tydligt att väsentligt tolkas som: ”väsentligt för företagets ekonomiska utveckling”. Det kan ibland även vidaretolkas som: ”Risk att min investering inte ger den avkastning jag förväntar!”

Det finns t.o.m. redovisningsramverk (TCFD) som används flitigt i näringslivet och som uttrycker det så här: ”Climate change presents financial risk to the global economy.” Något motsvarande ”begrepp” för världsekonomins påverkan på klimatet ingår inte i ramverket!!

Den finansiella världen, inklusive banker och investerare, har alltså hittills gått omkring och fattat beslut i tron att den skenande klimatkrisen, artutrotningen, utarmningen av jordens resurser och alla de konsekvenser detta har på vårt samhälle är någon annans fel. Att det enda problemet är i vilken omfattning hållbarhetskrisen påverkar företags ”business-as-usual” och dess ekonomiska avkastning på satsade pengar (ROI)…

Jag säger som min bror brukar säga: ”Är de dumma på riktigt?”

Är denna totala brist på konsekvenstänk, neoliberalismens och marknadsekonomins ”bidrag” till vårt samhälle eller handlar det bara om ekonomisk girighet? Läs mer: ”Den blinda tron på marknaden…”

Förändrar ”dubbel väsentlighet” något väsentligt?

Det återstår förstås att se, men min gissning är: NEJ!

Naturligtvis kommer det att påverka företagens hållbarhetsredovisning, det blir ännu mer siffror som skall letas upp, analyseras och redovisas? Mer utbildningar, uppdaterade redovisningssystem, fler konsulttimmar o.s.v.
Men redan idag är ju t.ex. redovisningen av företags CO₂-utsläpp inom scope 1,2 och i synnerhet scoop 3 väldigt bristfällig, något som mer regler och fler parametrar att redovisa knappast löser.

Mer omfattande redovisning av data och siffror har väldigt begränsad påverkan på hållbar utveckling, om de inte leder till förändring av det nuvarande ekonomiska systemet.

Utökad redovisning är ju inte på något sätt ”drivande” för krav på ekonomisk tillväxt, ökad ekonomisk avkastning etc.
Det drivs ju av helt andra incitament.

Titta bara på investeringarna i fossilindustrin de senaste åren. ALLA vet att fossilindustrin är den största orsaken till klimatkrisen, det behövs inte fler detaljerade utsläppssiffror – det vet alla redan och har vetat länge!
Trots detta har de 20 största investerarna tillsammans investerat mer än 3.333 Miljarder dollar (USD) i fortsatt utvinning sedan Paris-avtalet undertecknades. [Länk] Hade mer detaljerade hållbarhetssiffror förändrat detta? …knappast!

Risken med allt mer ”oöverskådlig” redovisning, är väl snarare att akronymen för företagens hållbarhetsrapportering, ESG, alltmer får den betydelse som redan börjat dyka upp i olika media: ”Environmental-, Social-, Greenwash”.  

FSSD – Faktabaserad hållbarhet

Redan från början av 1990-talet, när FSSD-systemets utveckling startade, har grundförutsättningarna utgjorts av ett antal vetenskapligt baserade gränsvärden. Gränsvärden som verkligen är väsentliga för att definiera hållbar utveckling. Från början var de fyra, men de kompletterades i takt med att forskningen framskred, till de åtta som idag utgör systemets hållbarhetsprinciper.

Till skillnad från den ”väsentlighet” som beskrivits tidigare och som i stor utsträckning utgår från ett ekonomifokuserat synsätt och vad olika intressenter tycker är viktigt, utgår FSSDs hållbarhetsprinciper från faktabaserad vetenskaplig forskning om vad som verkligen krävs för att uppnå ett välmående samhälle på en välmående planet.
Det som verkligen är väsentligt.

Ekonomi är ett av flera ”medel”, inte ett ”mål”

Begreppet ’ekonomi’ är helt och hållet skapat av människor och utgör bara en, av många, beståndsdelar i det mänskliga samhälle/system vi byggt upp. Ekonomi är ett medel, bland flera, för att nå våra mål, den är inte själva målet!

Ekonomi är inte en helt egen ”entitet” och det är därför ologiskt att den lyfts fram som en egen ”hållbarhetsaspekt” på nivå med klimatet och samhället. (Den ingår ju i vårt samhälle.)
Pengars grundfunktion är som ett verktyg/medel för att förenkla byteshandel av produkter och tjänster i samhället. Utan ett välmående samhälle och en välmående planet finns inget behov av någon ekonomi. Omvänt – ekonomi/pengar kan aldrig ersätta ett välmående samhälle och en välmående planet.

Det finns inga naturlagar som styr inom ekonomin. (Även om en och annan ekonom försöker få oss att tro något helt annat…) Till skillnad från naturlagar, är vår ekonomi helt och hållet skapad av människor som en del av vårt samhälle och kan därför också förändras av människor.

Det är intressant att läsa om ekonomins utveckling, hur olika ekonomer försökt likställa den med ”naturvetenskap” och hur man försökt ”påvisa och stifta ”ekonomiska naturlagar”. Läs t.ex Paul Gildings: ”The Great Disruption” och/eller Kate Raworths: ”Doughnut Economics”.

Kuriosa: Det finns inget Nobelpris i ekonomi. (fysik, kemi, fysiologi/medicin, litteratur, fredsarbete) För att höja ekonomins ”status” instiftade Sveriges Riksbank vid sitt 300-årsjubileum, 1968, ett ”Ekonomipris till Nobels ära” – något som det är mycket tveksamt om Alfred Nobel hade accepterat inom ramen för; ”gjort mänskligheten den största nytta” . (Varumärkesintrång?!)

FSSD – ett samhälle i balans med naturen

Hållbarhet innebär, förenklat, att vårt mänskliga samhälle måste kunna fungera väl tillsammans och i balans med naturen och alla dess system under oöverskådlig tid.

Under tusentals år levde mänskligheten i en relativt bra balans med naturen, Folkmängden var ”liten” och vår livsstil var anpassad till vad naturen kunde erbjuda.

FSSD:s hållbarhetsprinciper fungerar som gränsvärden för vårt ”livsutrymme”. Genom att säkerställa att vi inte överskrider dessa gränsvärden kan vi bromsa den nuvarande ohållbara utvecklingen och skapa ett hållbart livsutrymme.

Att bevara social och ekologisk integritet är de helt avgörande och övergripande målet för hållbar utveckling. Effektiv ekonomisk förvaltning kan användas som medel för att nå dessa mål, men är inte ett mål i sig.

Mer om FSSD…

Genom att använda vetenskapligt baserad kunskap och en vetenskapligt baserad metod, och istället för att tvärsäkert uttala sig eller tycka om framtiden, fastställa inom vilka gränser vi måste befinna oss för att vara hållbara.
Så kan vi utforma en tydlig strategi för att ta oss dit.

FSSD-ramverket innehåller metoder, processer och verktyg som vi behöver på resan.
Ramverket är generellt och systembaserat uppbyggt för att kunna styra framsteg till en hållbar framtid.

Metoden är en av de mest beprövade som finns när det gäller hållbarhet.
Den är dessutom enkel att förstå samtidigt som den ger konkreta hjälpmedel och förhållningssätt.

Kontakta thefuture^® om du vill veta mer om strategisk hållbarhet och om FSSD-metoden.

Läs en tidigare artikel om FSSD-metoden HÄR

Läs mer om FSSD-metoden HÄR