De Globala Målen – faller en, faller alla!
Vad är det egentligen som är så svårt att förstå; Odelbart betyder ”omöjligt att dela”!
De Globala Målen har funnits sedan 25 september 2015 när FN:s generalförsamling antog resolution A/RES/70/1, under namnet: ”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development”
Grundläggande för de globala målen är att de är integrerade och odelbara. Det betyder att inget av målen kan uppnås på bekostnad av ett annat och att framgång krävs inom alla områden för att det övergripande målet med Agenda 2030 ska kunna uppnås.
Så här står det i Agenda 2030, artikel 5:
”5. This is an Agenda of unprecedented scope and significance. It is accepted by all countries and is applicable to all, taking into account different national realities, capacities and levels of development and respecting national policies and priorities. These are universal goals and targets which involve the entire world, developed and developing countries alike. They are integrated and indivisible and balance the three dimensions of sustainable development.”
I kapitlet ”The New Agenda” , som beskriver grunderna för Agenda 2030 står det så här om de 17 Globala Målen:
”18. We are announcing today 17 Sustainable Development Goals with 169 associated targets which are integrated and indivisible…”
Men det började ännu tidigare.
Redan 1948 antog FN.s Generalförsamling ”The Universal Declaration of Human Rights (UDHR)”, deklarationen om mänskliga rättigheter. Ännu idag, 70 år senare, utgör den fundamentet för all lagstiftning om människors rättigheter. Deklarationens 30 paragrafer representerar principerna och ”byggstenarna” för nuvarande och framtida konventioner, fördrag och andra rättsliga instrument om mänskliga rättigheter.
Så här skriver FN om de mänskliga rättigheterna:
”All human rights are indivisible and interdependent. This means that one set of rights cannot be enjoyed fully without the other. For example, making progress in civil and political rights makes it easier to exercise economic, social and cultural rights. Similarly, violating economic, social and cultural rights can negatively affect many other rights.”
Men trots att det i agenda 2030 är så tydligt beskrivet, så verkar begreppet ”Odelbart” vara väldigt okänt bland de som tillämpar De Globala Målen i sin verksamhet.
De Globala Målen är… Globala!
Det är ju ganska självklart, eller hur?
Eller är det inte det? När man ser hållbarhetsredovisningar där det framhålls hur några, noggrant, utvalda mål har förbättrats, ofta från en redan hög nivå, samtidigt som inte en textrad eller en tanke har skänkts åt vilken övergripande påverkan verksamheten har på omvärlden, kan man ju verkligen undra.
Har man undersökt om verksamheten som helhet bidrar till att förutsättningarna för människor i andra delar av världen att uppnå de globala målen försvåras eller omöjliggörs? (Spillovereffekt)
Om verksamheten bidrar till att strukturella skillnader mellan högkonsumtionssamhället i den ”rika delen” och övriga delar av världen bibehålls, eller t.o.m ökar (T.ex genom ”sweatshops”, låglönepolicys, ”kompensationsköp”, fortsatt överkonsumtion eller fortsatta koldioxidutsläpp) så får övriga delar av världen inte ens en chans att försöka nå De Globala Målen.
Sverige har legat i toppen på listan över länders uppfyllelse av målen, SDG-Index, under alla år sedan agendan antogs.
Samtidigt har vi legat i botten på listan som beskriver vilken påverkan länder har på andra länders möjligheter att uppnå målen. (2020: #137) Sverige är alltså bland de 30 länder som har mest negativa effekter på andra länders möjligheter att uppnå de Globala målen. Det är ju knappast en placering som man vill skylta med, eller?
…men det klart; kan man bli klassad som de Globala Målens #1, utan att ens vara i närheten av en lösning för mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion” och 13 ”Bekämpa klimatförändringen” – varför skall man då bry sig…?
Mer än 86% av jordens befolkning har betydligt större utmaningar för att nå de globala målen än vi har i Sverige.
Samtidigt förorsakar de betydligt mindre negativa effekter på andra länders möjligheter att nå målen.
I Sverige råder det rakt motsatta förhållandet. Vi visar år för år att vi ligger i den absoluta världstoppen när det gäller de flesta målen. Men istället för att verkligen anstränga oss att försöka reducera vår spillovereffekt och ge andra länder större chanser att nå målen, så väljer vi att försöka bli ytterligare några tiondelar bättre på det vi redan är bäst på…
De Globala Målen är inget smörgåsbord!
Det finns väl ingen, som läst FN:s Mänskliga Rättigheter, som ens skulle komma på tanken att; om en person bara har sin frihet (§3) och inte behöver arbeta som slav (§4), så är det OK att hen då och då får finna sig i lite tortyr (§5)…
Så fungerar det helt enkelt inte! Mänskliga rättigheter är ALLA mänskliga rättigheter!
Men trots att integrerat och odelbart är lika självklart och lika tydligt inskrivet i Agenda 2030, så anser många att de bara behöver fokusera på vissa utvalda Globala Mål. Ofta väljs dessutom mål som passar bra med andra policys eller fokusområden.
Varför gör man så? Är det något man inte förstår?
Alla länder som ratificerat Agenda 2030 har skrivit under HELA agendan – något annat alternativ existerar inte!
Om verksamheten finns/sker finns i något av de 193 länder som har ratificerat Agenda 2030, så gäller HELA Agendan!
…att ”välja bort” vissa mål… undrar hur resonemanget går när man t.ex väljer att inte bidra till det globala målet: 2 ”Ingen hunger”… rycker man bara på axlarna och går på lunch efteråt med kollegorna?
”Bidrar till”
Det fungerar inte att påstå att den egna ”andelen” av helheten är försvinnande liten och att man därför inte kan hållas ansvarig. Eftersom ett sådant påståendet gäller för nästan alla om man tittar specifikt på påverkan från en enskild aktivitet, ett företag eller en individ skulle det innebära att INGEN har något egentligt ansvar för de stora koldioxidutsläppen eller överutnyttjandet av jordens resurser.
Det håller inte heller att påstå att man inte kan påverka t.ex mål 2 ”Ingen hunger” eftersom man inte kan hitta en tydligt definierad ”länk/koppling” mellan den egna verksamheten och det faktum att över 800 miljoner människor i världen är undernärda. Ett sådant påstående är som att påstå att man inte är en del av vårt samhälle, att man inte alls behöver lyssna till de gemensamma regler och konventioner som vårt samhälle har skapat – allt är någon annans fel!
Ingen självkritisk granskning och aldrig några ”negativa bidrag”
Avsaknaden av transparent och självkritisk granskning av verksamhetens samlade påverkan på De Globala Målen, tillsammans med det (nästan) totala utelämnandet av verksamhetens ”eventuella” negativa effekter har påtagligt påverkat omvärldens syn på agendan.
”…det verkar som om många företag tittar på de 169 målen och sedan gör en inventering av sina befintliga aktiviteter, matchar dem med några av dessa mål och sedan tar fram en rapport om hur de bidrar…”
Läs mer i den här rapporten av Heras-Saizarbitoria, Iñaki & Urbieta, Laida & Boiral, Olivier et al. (2021).
De Globala Målen är inte kompatibla med mer tillväxt!
- Mänsklighetens globala ekologiska fotavtryck motsvarar 175% av vad jorden hållbart kan producera (2018).
- De globala koldioxidutsläppen för 2021 var de högsta som någonsin registrerats. (Trots pandemi etc.)
- Med undantag för 2020, så har utsläppen ökat varje år sedan agendan antogs (!?)
Den obevekliga, jakten på tillväxt är på väg att rasera allas möjligheter att nå de Globala Målen.
…om någon tar upp ”elefanten i rummet” – fortsatt tillväxt, som ett problem; uppstår omedelbart en dålig stämning…
På en redan kraftigt överexploaterad planet måste vi inte bara fördela om resurserna så att ALLA får del av dem. Vi måste också radikalt minska den totala belastningen så att resursanvändningen ryms inom planetens gränser.
Detta är ingen ”domedags-profetia” det är vetenskapliga fakta, om än obehagliga sådana.
I den situation vi redan nu befinner oss i har vi inte längre ”lyxen” att kunna skjuta upp och förhala åtgärder. Vi måste omgående minska vårt ekologiska avtryck, och det handlar inte bara om koldioxidutsläpp.
Att använda begrepp som hållbar tillväxt eller grön tillväxt är direkt vilseledande. Det finns inget som är vare sig hållbart eller ”grönt” med fortsatt tillväxt. Det samma gäller utopiska påståenden om ekonomisk tillväxt utan ekologisk påverkan. (frikoppling) Det finns inga empiriska bevis som stöder förekomsten av en frikoppling av ekonomisk tillväxt från miljöbelastning någonstans i närheten av den skala som skulle behövas.
Läs mer: ”Hållbar tillväxt – är det möjligt…?”
De Globala Målen är en ”målbild”, inte en strategi!
Då och då ser man företag som anger att de har De Globala Målen som sina hållbarhetsmål.
Ofta kompletterat med en specifikation av vilka mål de har valt ut.
Det blir ju lite ”krystat”. Alla företag som är verksamma i Sverige måste ju följa svenska lagar och regler. Sverige har skrivit på Agenda 2030 och i riksdagen beslutat att den skall genomföras(2020/21:FiU28). Finns det verkligen företag som har en ”friskrivningsklausul” och inte behöver följa de åtaganden som vi gör som nation? Gäller den ”klausulen” då även för Sveriges klimatlag (2017:720)?
Den kanske största anledningen till att Sverige alltid återfinns bland de bästa i flertalet av de globala målen, är vår lagstiftning och våra omfattande regelverk. Verktyg som har strukturell och systemisk inverkan.
Vad är det då företag som anger (vissa av) målen som sina hållbarhetsmål strävar mot; att uppfylla vissa av målen ”ännu mer nitiskt” än den nivå som redan klassas som ”bland de bästa i världen” (SDG-Index)?
Hur tänker de göra med de mål som de inte valt ut, men som Sverige har skrivit under och beslutat om?
Nu kanske ni tycker att jag ”raljerar” lite, och ja kanske…
Men hur vore det att istället formulera företagets mål så här:
Att uppfylla ALLA De Globala Målen helt utan Spillover-effekt på andra länder!
Det skulle sannolikt leda till en helt annan strategi. En strategi som kanske t.o.m kan kallas Hållbar. Den skulle i alla fall kräva att företaget utvärderar all sin påverkan, inte bara den som är relaterad till de mål man själva har valt ut.
Eller varför inte utforma en strategi för hållbar utveckling baserat på vetenskap och de utmaningar som företaget verkligen har och sedan kontrollera att inga av De Globala Målen missas.
T.ex genom att använda FSSD-metoden (Framework for Strategic Sustainable Development)
De Globala Målen – en kommersiell framgång
Att kommersialisera en vara eller tjänst innebär att introducera den på marknaden. Det vill säga göra den till föremål för vinstgivande verksamhet. När det gäller Agenda 2030 handlar det inte så mycket om att man kan köpa diverse märken, affischer etc. (De är oftast framtagna till nära ”självkostnad”)
Istället handlar det om att med hjälp av agendan och dess färggranna symboler, sälja in sin ”hållbarhetsambition”.
Syftet med ”märkningar” är vanligtvis att förenkla för kunden. Att visa att en produkt eller tjänst uppfyller vissa fastställda egenskaper eller har granskats enligt en fastställd kravspecifikation. Det gäller oavsett om det handlar om en ”S-märkning”, ”EU-märkning”, ”Miljöbyggnad”, ”EU-blomman”, ”Bra Miljöval” eller något annat.
Men det gäller inte för De Globala Målen. Användandet av någon av de mer än 200 färggranna symbolerna betyder inte att du som kund kan förvänta dig något, mer än en färggrann illustration.
Även om det på global och nationell nivå finns (frivillig) rapportering och statistikverktyg med 231 unika indikatorer som kan användas för uppföljning, så existerar det inte något motsvarande på företagsnivå. Ingen kontroll görs av hur och till vad de olika symbolerna används.
I princip innebär det alltså att det är fritt fram att använda symbolerna precis som man själv vill.
...alla marknadsförares dröm – ett ”globalt erkänt” (FN) symbolspråk, full användningsfrihet, utan något egentligt ansvar och utan kontroll – påtaglig risk för ”Greenwash”, ”Bluewash” och ”SDG-wash”.
För ”kunden/mottagaren” innebär det att de kan hitta samma symbol i reklamtexten på en tankbil för fossilt bränsle eller på en omsorgsfullt och hållbart producerad hantverksprodukt. Den ger m.a.o ingen vägledning överhuvudtaget.
Detsamma gäller om man läser en hållbarhetsrapport – symbolerna fungerar bara som illustrationer.
Det största problemet är att; eftersom symbolerna parallellt används av bl.a FN och på global och nationell nivå av statliga institutioner, kommuner etc, där det faktiskt finns uppföljningsrutiner, så är det otroligt svårt för ”allmänheten” att avgöra vad som är seriöst och vad som bara är marknadsföring, rökridåer eller rent av vilseledning.
Certifiering (?)
De Globala Målen finns definierade i FN:s resolution A/RS/70/1 ”Agenda 2030”. FN har ingen ackrediteringsorganisation.
Det finns därför inte heller någon möjlighet för ett företag att bli ”certifierat” i enlighet med de Globala Målen.
Anledningen till detta är ganska självklar. Agendans globala karaktär och alla de komplexa sambanden mellan olika länders strukturella förutsättningar och de olika huvud- och delmålens inbördes samband. Gör det omöjligt och rent av olämpligt att, i detalj, bedöma om ett företags insatser verkligen är ”i linje med” agendans målsättning. Hur skulle t.ex en enskild verksamhets samlade ”spillovereffekt” kunna kvantifieras i siffror eller följas upp på ett meningsfullt sätt.
Det är dessutom så att resolutionen har undertecknats av representanterna för världens länder, inte av ”företag”.
Hur skulle en ”certifiering” av företag, som idag ofta är aktiva i flera länder, överhuvudtaget kunna synkroniseras/samordnas med de ambitioner, lagar och regler som gäller i alla de olika länder man är verksam i ?
Ändå finns det företag som påstår att de är ”certifierade mot FN:s globala mål”. Det finns t.o.m ett välkänt certifieringsföretag, Bureau Veritas, som helt utan ackreditering från FN, påstår att de kan certifiera enligt de Globala Målen…
Bland deras verktyg och kriterier för ”certifiering” finns bl.a. följande:
- ”Vi använder vår kunskap om företag och företagets risk att hamna i en ”Shitstorm”.
Seriöst?
Texten på Bureau Veritas svenska hemsida har justerats sedan vistående skärmsida sparades ner. På företagets danska hemsida finns dock motsvarande text under ”Verktøj og kriterier”
(Se skärmdump, 2022-03-16)
…och de är inte ”ensamma” det finns andra som hittat på egna ”copyright-skyddade ramverk” och som påstår att de, helt utan ackreditering från FN, kan certifiera inte bara företag utan t.o.m enskilda anställda; ”UN Global Goals Certified”, med åtföljande ”License to operate as Change Agents”.
…undrar om inspirationen har kommit från Ian Flemings berömda och likaledes påhittade ”Agent 007 – with license to kill”…
Inte nog med det. Det finns även exempel på företag (t.ex Gold Standard) som bl.a. påstår att man kan köpa kompensation; ”Certfierade SDG-effekter – för resultatbaserad finansiering”, och därigenom köpa sig fri från att behöva förändra delar av det egna företagets negativa påverkan på de globala målen (!?)
Utbildning
Det är viktigt att så många som möjligt känner till De Globala Målen för hållbar utveckling och att det finns bra tillgänglig utbildning. Men det är också minst lika viktigt (Viktigare!?) att man får en grundlig förståelse för innebörden av att det är en integrerad och odelbar GLOBAL agenda. Med alla de helt nödvändiga övergripande krav på strukturell förändring av vårt samhälle som det medför.
Dagens Business-as-usual är till stora delar helt inkompatibelt med ett GLOBALT uppfyllande av De Globala Målen!
…en rekommendation till alla som söker utbildning är att vara ”källkritisk” och framförallt att läsa igenom den ursprungliga agendan på egen hand, så att man verkligen förstår dess grundläggande och globala syfte.
Med tanke på hur Agendan tillämpas i en del sammanhang, är det tydligt att betydelsen av integrerat och odelbart får väldigt lite utrymme i vissa utbildningar.
Påverkan, Lobbying
Agenda 2030 förekommer frekvent i seminariesammanhang. Ofta i kombination med andra hållbarhetsrelaterade begrepp. I näringslivssammanhang försöker man ofta associera Agenda 2030 med föreläsare, representanter från näringsliv och politiken som ”förespråkar eller förhärligar” hållbar tillväxt, exponentiell tillväxt, fortsatt ”business-as-usual” o.s.v
Det är inte svårt att se paralleller till internationella event som World Economic Forum (WEF) eller andra ”klubbar för inbördes beundran”, där man vill ge sken av att man jobbar med frågan. Samtidigt som de strukturella frågorna om ökad global jämlikhet, begränsning av tillväxt, ekonomiska regleringar, beskattning etc. aldrig diskuteras seriöst.
Ta en titt på Rutger Bregmans kommentar vid Davos 2019:
Eller som Isak Stoddard, Kevin Andersson et al. skriver i en aktuell forskningsrapport:
”Hittills har dock kraften och trögheten i det befintliga systemet varit tillräcklig för att ge intryck av pågående kontroll. Utmaningarna är ”erkända” och ”internaliserade”, och genom utlovade tekniska framtider som noggrant kostnadsberäknas i utarbetade modeller förblir de befintliga maktstrukturerna ohotade.”
…om någon tar upp ”elefanten i rummet”, uppstår omedelbart en dålig stämning”
– det säljer ju knappast fler biljetter till nästa event heller…
De Globala Målen är inte individens ansvar
På senare tid har man också kunnat se tendenser att flytta över mer av ansvaret för De Globala Målen på individen.
På liknande sätt som först tobaksindustrin och sedan fossilindustrin så framgångsrikt tillämpat för att minska sitt eget ansvar. T.ex: genom att introducera personliga utsläpps-kalkylatorer; ”Räkna ut ditt personliga CO2-avtryck”
IDG – ”Inner Development Goals” heter ett nytt ”initiativ/ramverk” som säger sig studera och kategorisera personliga ”egenskaper och färdigheter” som är viktiga för att arbeta med De Globala Målen. Syftet säger man är primärt pedagogiskt.
Kan vi nu vänta oss en flod av utbildningar, seminarier och personer som är ”diplomerade” för att arbeta med de Globala Målen. Aktiviteter som ”flyttar” ansvaret till individen.
Den övervägande andelen av de Globala Målen är avhängiga av strukturella problem i vårt samhälle. Frågan är om de över 800 miljoner människor i världen som är undernärda och alla de människor som bor i kustnära lägen med överhängande översvämningsrisk pga stigande havsnivåer, har tid att vänta medan vi i den rika världen skall gå kurser i ”personlig utveckling” för att vi skall kunna hantera Agenda 2030?
De Globala Målen – trötthet
Följden av storskaligt och i vissa stycken oseriöst nyttjande, fri tolkning av innebörd, Greenwashing, Bluewashing, SDG-Washing och kommersialisering, är en påtaglig Globala Målen – trötthet.
Många höjer inte ens på ögonbrynet idag när ett företag säger att man ”bidrar” till det ena eller andra målet?
… finns det förresten något företag som på en direkt fråga skulle säga att de inte bidrar till eller stödjer De Globala Målen?
Avtrubbningen är också en effekt av okontrollerat och framförallt ”egennyttigt” användande. Kanske också en effekt av att många ”genomskådat” företagens intentioner; ”Allt som kan användas för att ”grönmåla”, ”blåmåla” eller ”SDG-måla” verksamheten så att den framstår som mer hållbar utan att det påverkar affärsmodellen eller fortsatt tillväxt, är bra!”
Att t.ex. Lundin Energy oemotsagda kan påstå att man ”bidrar” till samtliga mål, samtidigt som man fortsätter och till och med ökar sin utvinning av fossila bränslen, medverkar till folkrättsbrott etc. skjuter ju effektivt trovärdigheten för hela systemet i sank.
…samma tendens kan man också redan se när det gäller EU:s nya Taxonomi – att klassificera ohållbara investeringar i fossilbaserad naturgas och kärnkraft som ”gröna” har ju redan lett till en tydlig ”trötthet”, innan systemet ens tagits i bruk.
Många av de globala företagen har slutat, eller kraftigt begränsat användandet av de färgglada symbolerna.
Hos företag som tidigare var flitiga användare, t.ex H&M och IKEA, nöjer man sig idag med enstaka förekomster eller någon korsreferenstabell i en hållbarhetsrapport.
Företag som tidigare ”gödslade” sina hemsidor och rapporter med färgglada symboler, i hopp om att få större acceptans för sina ohållbara affärsmodeller, t.ex. Lundin Energy, har radikalt minskat användandet och använder dem idag bara för att markera åtgärder som de själva anser de bidrar positivt till. (aldrig negativt…!)
Slutord
Tillsammans med Paris-avtalet är De Globala Målen en av de absolut viktigaste agendorna på planeten.
Om de urvattnas än mer genom att vi inte tar de jobbiga diskussionerna om ”elefanten i rummet” (tillväxten) om de globala orättvisorna, om effekterna av vår ”västerländska” konsumtions- och ekonomifixerade livsstil, är risken väldigt, väldigt stor att de aldrig blir något mer än färgglada symboler.
Ur IPCC:s senaste rapport: AR6-WGII ”Effekter, anpassning och sårbarhet”:
”De vetenskapliga bevisen är otvetydiga: klimatförändringarna är ett hot mot människors välbefinnande och planetens hälsa. Varje ytterligare försening av samordnade globala åtgärder kommer att missa ett kort och snabbt stängande fönster för att säkerställa en levande framtid.”
De Globala Målen når vi inte genom att köra huvudet i sanden eller göra mer av samma, de kräver genomgripande förändring, med början NU!
Läs mer:
Har egoism och marknadsföring tagit över agendan?
