Inom budgeten – eller gränslösa utsläpp…?

!!VARNING!! Den här artikeln är baserad på vetenskapliga fakta som kan påverka ditt samvete !!VARNING!!

Alldeles nu i dagarna nåddes vi av informationen att månadsmedelvärdet för CO₂-halten i atmosfären för första gången har passerat 410 ppm nu i April. Det har aldrig varit så högt under människans livstid…

Ibland kan man ju undra lite varför budget och bokslut är så viktigt inom ekonomin, men verkar vara helt oväsentligt när det gäller miljö och hållbarhet…

Ganska ofta när man tittar i hållbarhetsredovisningar, ser hållbarhetsrelaterad marknadsföring eller läser information och nyheter som har hållbarhetsanknytning, så förekommer det siffror avseende CO₂-emissioner. Men emissions-siffrorna är nästan aldrig relaterade till någonting, utom kanske till föregående års emissioner, ibland till den ekonomiska omsättningen eller möjligen till ”normalutsläppen” från en personbil – men aldrig till någon ”budget”…

Ett inte helt ovanligt förhållningssätt verkar vara att; ”om man bara redovisar siffrorna, så räcker det” (!?) – då spelar den totala utsläppsmängden ingen roll – ”jordens kapacitet är gränslös”…?

Ibland förekommer det till och med hållbarhetsredovisningar där man inte ens redovisar sina CO₂-emissioner, med hänvisning till att de inte är ”väsentliga för hållbarheten” – ur ägarnas eller de övriga intressenternas synvinkel…!
… har man då överhuvudtaget förstått vad hållbarhet handlar om eller varför vi har ett Parisavtal, eller en klimatlag…?

Vid ett tillfälle har jag till och med hört en representant för ett företag säga att; ”…man skall inte redovisa de totala utsläppen utan istället relatera dem till en produkt eller tjänst – hur skall man annars kunna fortsätta sin planerade tillväxt…”

Nyckeltal för koldioxidutsläpp relaterade till föregående år, benchmarking mot branschkollegor eller till ”normalutsläppen” från en personbil kan naturligtvis fungera för att avläsa sin egen inkrementella förbättring, men om man inte relaterar dem till målet, till utmaningens verkliga omfattning, säger det ju väldigt lite!

...men Hallå…!

Det gäller Budgeten för mänsklighetens möjlighet till fortsatt liv på den här planeten…!

Låt oss gemensamt gå igenom siffrorna och utsläppsbudgeten och försöka förstå hur det hänger ihop!

Utsläppsbudget

När Bill McKibben den 19 Juli 2012 publicerade artikeln ”Global Warming’s Terrifying New Math” i Rolling Stone Magazine, redovisade han hur forskarna med hjälp av de mest avancerade klimat-datormodeller som finns, hade räknat fram en budget för hur mycket CO₂ vi kan släppa ut fram till ungefär mitten av seklet och ändå ha en någorlunda rimlig chans att hålla klimatets temperaturökning till max +2 °C vid sekelskiftet.

I IPCC-rapporterna har man sedan redogjort för en lång rad olika scenarier och genomfört en mängd olika klimatsimuleringar för att ytterligare säkerställa och vidimera vetenskapliga fakta.

Baserat bl.a. på IPCC:s senaste ”Assessment Report (AR5) ¹ ² och Världsbankens statistik för emissioner får vi nedanstående globala budgetsiffror:

(”Sannolikhet” är IPCC:s bedömning av ”chansen” att klimatsimuleringarna klarar +2°C-målet.)

¹ IPCC, Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA (Cambridge University Press, 2014); SPM Table 1.

² IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland; Table 2.2.

Global utsläppsbudget 2018 – 

”50%”
Sannolikhet

Personligt fördelad utsläppsbudget 2018 – 

… Nu har vi en global utsläppsbudget, en tidsram och mängden människor på planeten – då kan vi räkna fram en personligt fördelad utsläppsbudget…

Om vi räknar in den (ofrånkomligt) växande befolkningen och förenklat antar att befolkningsmängden vid mitten av ”beräkningsperioden” ökat med ca. 1,5 miljarder till 9,1 Miljarder och sedan fördelar den totalt tillgängliga utsläppsbudgeten jämlikt på dessa människor (den sk. Egalitära principen) så blir varje persons andel:

”50%”
Sannolikhet

… Jämför gärna siffrorna t.ex med utsläppen från en flygresa ToR Thailand (ca 5.796 Kg*) eller ToR Stockholm-Göteborg (ca 246 Kg*) så får du en ”känsla” för utmaningens allvar…

*/ Inkl. höghöjdseffekter, ozonbildning och andra effekter

”Medel-Svenssons” utsläpp, idag…

Det finns flera olika sätt att beräkna och summera CO₂-emissioner. De tre vanligaste huvudprinciperna är Territoriella utsläpp (utsläpp inom landets gränser), Produktionsbaserade utsläpp (utsläpp från svenska aktörer) respektive Konsumtionsbaserade utsläpp. Läs mer – HÄR.

När man räknar på globala emissioner, så fungerar det ju bra att använda de uppgifter som finns för territoriella utsläpp. Summerar man alla länders utsläpp, så får man ju de totala utsläppen på planeten oavsett vem som är ”förorsakande” och oavsett hur varor, tjänster och människor transporteras runt på planeten.
(Möjligen kan det finnas lite osäkerhet med den ”internationella potten” – utsläpp som sker i ”ingenmansland” typ. internationell flygtrafik och sjöfart mm)

Men så fort man vill bryta ner siffrorna på enskilda regioner, länder eller människor för att kunna härleda orsakerna och hitta lösningar till utsläppen blir det mer komplicerat.
Om man t.ex tittar på Sverige, så är ju väldigt mycket av det vi konsumerar tillverkat någon annanstans – d.v.s. utsläppen sker inte i Sverige. Detsamma gäller utrikesresor mm. Läs mer i Naturskyddsföreningens artikel – HÄR, och i Naturvårdsverkets statistik – HÄR.

Det mest relevanta sättet att härleda emissionerna är att titta på ”grundorsaken” till att de sker. Alla mänskligt genererade utsläpp orsakas av att vi gör något, t.ex. konsumerar varor och tjänster, gör en flygresa, kör bil o.s.v.

Exakta siffror för konsumtionsbaserade utsläpp är ganska svårt att sammanställa. Det finns så många systemgränser, leverantörskedjor och andra samband som komplicerar det. Utsläppen sker ju dessutom många gånger indirekt och i många olika led. Ex; För en T-shirt börjar det ju med utsläpp i samband med odlingen av bomullen, vid frakten av bomullen, energi till spinnerier och tillverkningsindustrier, frakten av det färdiga plagget, energi till butikens belysning o.s.v.

Men det finns ganska väl underbyggda data som kan användas.

Konsumtionsbaserade
Utsläpp – Sverige

Företagens ”andel”…

…vad kom först – hönan eller ägget…

När man räknar på konsumtionsbaserade utsläpp så är det lätt att ”anta” att vi personligen är ensamt ansvariga för alla utsläpp, men så ”enkelt” är det ju inte. Hela vårt samhälle samverkar ju på otroligt många olika sätt. T.ex så bygger mycket av vår konsumtion på ”tillgång och efterfrågan”, där ansvaret för utbudet vilar gemensamt på både producent och konsument. Konsumtionen drivs på av kraven på tillväxt o.s.v.

Ibland när man läser hållbarhetsredovisningar och marknadsföring kan man nästan få intrycket att det skulle finnas någon ”extrakvot” som är till bara för företag och som företagen själva kan förfoga över efter eget tycke och smak. Men gör man den enkla ”räkneövningen” ovan är det väl ganska tydligt – det finns ingen extrakvot!

Företagens direkta koldioxidutsläpp och de utsläpp som de förorsakar såväl uppströms som nedströms i leverantörskedjan ingår i siffrorna ovan och tar alltså i anspråk delar av den tillgängliga budgeten.

Detta är också en av anledningarna till att man som organisation eller företag aldrig kan säga att miljökonsekvenserna av verksamheten är ”oväsentliga” – ALLT hänger ihop – vad som kan anses vara en liten konsekvens för det ”stora” företaget, kan vara en betydande konsekvens för samhället och/eller den enskilde konsumenten…

De 10 största utsläpparna (2017)
Tusen Ton CO₂e (Fossilt)

Luleå Kraftvärmeverk: 2.174
Cementa AB, Slite: 1.601
Preemraff, Lysekil: 1.583
SSAB, Oxelösund: 1.530
SSAB EMEA AB, Umeå: 1.294
Borealis Krackeranläggning: 641
St1 Refinery: 522
LKAB, Kirunagruvan: 478
Preemraff, Göteborg: 461
Värtaverket, Stockholm: 448

Budgetavstämning

Nu vet vi ganska detaljerat hur stor Sveriges andel av planetens utsläppsbudget är och vi vet hur stora våra nuvarande utsläpp är – dags att göra en avstämning.

Enligt SCB senaste befolkningsprognos, kommer Sveriges befolkning vid mitten av ”beräkningsperioden” (2034) att vara ca 11.586.364 personer. Om vi ”förenklat” tillämpar den egalitära principen, enligt ovan, för detta antal personer, så blir Sveriges utsläppsbudget enligt följande:

För att övergripande räkna fram erforderlig minskningstakt kan vi ju utgå från ”dagens” konsumtionsbaserade CO₂-emissioner, ca 105 miljoner ton enligt ovan.

Sveriges utsläppsbudget 2018 – 

”50%”
Sannolikhet

Erforderlig minskningstakt, från dagens utsläppsnivå, för att uppnå Parisavtalet och uppnå
nära-noll utsläpp av CO₂ vid mitten av seklet – samtidigt som vi håller oss inom ”vår budget”.

Slutsats…

Om vi alla i Sverige; organisationer, företag och privatpersoner, minskar våra CO₂-utsläpp med 8 – 20 % per år, varje år från och med i år fram till ca 2050, så finns det en bra chans att vi klarar vårt åtagande enligt Parisavtalet, vår beslutade klimatlag och vårt bidrag till att hålla planetens temperaturökning under +2 °C.

Men vi måste börja NU – om vi väntar 5 år, har budgeten med 80% sannolikhet att klara målet redan förbrukats och minskningstakten för att nå det enligt någon av de båda andra ”sannolikheterna” ökat till 22% respektive 15%…

”…att vara en del av problemet eller en del av lösningen…”

Vill du veta mer om hållbarhet på riktigt – kontakta thefuture^®